Händelserna som ledde fram till den så kallade strumpskandalen granskas just nu av utredare på landstingets analysavdelning, som bland annat ska besvara frågan hur man kunde teckna ett avtal som man trodde skulle kosta en halv miljard på fem år – men som visade sig kosta nästan hela den summan bara det första året.
Inom alla områden i avtalet finns billiga förstahandsval, som enligt landstinget skulle levereras i 91 procent av fallen, och dyra andrahandsval för de återstående 9 procenten. Men bolaget Onemed har flyttat produkter mellan kategorierna och gjort avsteg från 91/9-regeln, varvid kostnaderna dragit iväg.
Varnade för fördelningen
Onemed, som inte ställer upp på några intervjuer om avtalet, har i skriftliga uttalanden uppgett att man tidigt uppmärksammade landstinget på att den tänkta fördelningen 91/9 mellan billiga förstahandsval och dyra andrahandsval var orimlig just på området kompressonsprodukter.
SVT har tagit del av mejlkonversationer som bekräftar Onemeds påstående. I april 2014, medan upphandlingen fotfarande pågår, skickar bolagets vd Johan Falk ett mejl till landstinget, där han med hänvisning till Onemeds roll som befintlig leverantör, vill uppmärksamma motparten på ”tre potentiella brister” i konstruktionen av upphandlingen.
En av punkterna handlar just om hur landstinget utvärderar området kompressionsprodukter. ”Kompression utvärderas på samma sätt som övriga områden trots att fördelningen är närmare 50/50 /.../ Detta gör att utvärderingen blir missvisande”.
Av den mejlkonversation SVT tagit del av framgår inte om Onemed fick något svar på denna varning, eller om landstinget valde att agera på något sätt. Det framgår inte heller om det är denna synpunkt som gör att landstinget i det färdiga avtalet undantar kompressionsprodukter från viteskrav. Detta leder, som DN avslöjade i augusti, till att Onemed kan göra avsteg från 91/9-kravet inom just detta område utan att riskera böter.
När SVT Nyheter frågar landstingets enhetschef Åsa Himmelsköld om Onemeds varning hänvisar hon till den händelseanalys som kommer i början av nästa vecka, där hon uppger att frågorna kommer att få svar.
”Inte onormalt lågt”
Några månader efter varningen har landstinget utvärderat anbuden och funnit att Onemed ligger en miljard under konkurrenterna. Landstinget uppfattar Onemeds anbud som ”onormalt lågt” och skickar i juni 2014 en begäran om förklaring.
Bolaget svarar då att ”OneMeds anbud är inte att betrakta som ett onormalt lågt anbud”. Onemed ”kommer att leverera i enlighet med offererade funktionspriser och enligt uppställda villkor och krav” och man vill ”tydliggöra att det inte har varit OneMeds avsikt att skapa någon som helst osäkerhet kring avsikten eller förmågan att leva upp till våra åtaganden”.
Onemed menar till och med att avtalet ”kan åstadkomma betydande besparingar” åt landstinget. Johan Falk skriver att ”vi vill skapa en fullständig trygghet rörande vår avsikt och förmåga att leva upp till de krav och förväntningar som SLL och brukare har och i enlighet med vad vi beskrivit i vårt anbud”
LÄS MER: ”Strumpbolaget ville kartlägga journalistkontakter”
Samtidigt vill han att själva förklaringsbrevet ska beläggas med sekretess, vilket landstinget också delvis tillmötesgår, när det gäller bolagets mer detaljerade förklaringar inom de olika hjälpmedelsområdena.
Ett år efter att Onemed lovat ”fullständig trygghet” står det klart för landstinget att man menat helt olika saker med avtalet.
Och två år senare – den 29 augusti i år – kommer man överens om en förtida avslutning av avtalet, som två år framåt kommer att kunna ge Onemed intäkter på 450 miljoner per år, i stället för de av landstinget beräknade 100 miljoner per år.
Analys kommer nästa vecka
Onemed avböjer intervjuer om avtalet men bolaget tillbakavisar alla påståenden om att man skulle fört landstinget bakom ljuset. Talespersonen Robert Schmidt förklarar i ett mejl varför bolaget inte tog upp problemen med beräkningen av kompressionsprodukterna när man fick frågor om varför deras anbud var så lågt:
”Före anbudstiden gick ut påtalade vi mycket riktigt att utvärderingsmodellen innehöll brister utan att landstinget vidtog åtgärder för att förändra utvärderingsmodellen. Efter att anbud lämnats in var det inte längre möjligt att göra någon sådan ändring. Det fanns därför inte skäl att upprepa dessa brister. Vi fick inte heller några frågor från SLL angående vårt anbud som rörde utvärderingsmodellen.”
I början av nästa vecka kommer, enligt uppgift till SVT, landstinget att offentliggöra den händelseanalys man själva gjort av skeendet kring strumpavtalet.