– Specifikt för hästgårdar är att det blir upptrampat. Och det är de leriga hagarna som kan bli ett problem, säger Emma Lennmo, våtmarkshandläggare vid Länsstyrelsen i Stockholm.
Hästbajset blandas upp med nederbörd och går inte längre att mocka. Slammet färdas till vattendrag som rinner ut i sjöar och vidare till Östersjön. Där kan det kväve- och fosforrika slammet bidra till övergödning och algblomning.
”Varje gård unik”
Men inom ramen för ett större, europeiskt projekt har länsstyrelsen tagit fram en metod för en vattenvårdsplan – ett sätt för den enskilda hästgården att se exakt vad som behövs för att hindra hästbajset från att sa sig ut i bäckar, sjöar och hav.
– Varje gård är unik och behöver unika åtgärder, säger Emma Lennmo.
Klipp: Så blir hästbajset ett problem
Så fungerar en vattenvårdsplan
• En vattenvårdplan på gårdsnivå tar ett helhetsgrepp på flödet av fosfor inom en enskild gård, genom att identifiera och beskriva var det finns stor risk för läckage av fosfor som bidrar till övergödning.
• Till exempel blir rasthagar lätt upptrampade och leriga under stora delar av året. Fosfor i gödseln följer sedan med regn- och smältvatten och kan bidra till övergödning om den hamnar i vattendrag eller sjöar.
• Den metod för vattenvårdsplanering på hästgårdar som har tagits fram vänder sig till rådgivare som tillsammans med hästhållaren gör en översyn av gården och de risker som finns för näringsläckage.
• Målet är bland annat att hästhållare ska få bättre kunskap om hur deras gårdar och verksamhet påverkar vattenmiljön. Det kan handla om att förbättra dräneringen, flytta utfodringsplatser eller att se till att ha en skyddszon av växtlighet mellan hage och vattendrag.
Källa: Länsstyrelsen
