Badplatser som har mer än 200 besökare per dag under badsäsongen ska registreras som så kallade EU-bad. Under badsäsongen ska kommunen för varje EU-bad göra flera vattenprover och skicka resultatet till Havs- och vattenmyndigheten som därefter publicerar resultaten på sajten Badplatser.
Vid provtagning bedöms om det är algblomning i vattnet, om det innehåller så kallade E. coli-bakterier och intestinala enterokocker, som är bakterier som finns i avföringen hos människor och andra varmblodiga djur.
Höga halter av dessa ämnen kan exempelvis komma genom fågelbajs, avloppsvatten eller markavrinning efter regn. Får man i sig förorenat vatten är vanliga symptom magont, diarré och kräkningar.
Bra badvattenkvalitet i Sverige
Badvattenkvaliteten runtom i Sverige är i allmänhet väldigt bra och man kan som badare känna sig säker på att ta ett dopp på de flesta platser. Det säger Mikael Krysell, enhetschef för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten.
– Ser vattnet klart och fint ut och det inte råder någon avrådan kan man känna sig säker på att ta ett dopp.
Däremot finns det ett fåtal platser där avrådan från bad gäller och på de platserna ska det finnas tydliga skyltar som informerar om detta.
När är badvattnet som sämst?
– Det brukar bli mer algblomning efter hand, så störst risk för att hitta dåligt badvatten finns i slutet på juli och början på augusti då det är som varmast, säger Mikael Krysell.
I klippet ovan kan du se hur det går till när man tar ett vattenprov vid en badplats.
Så bedöms bakteriehalten:
Tjänligt – bakteriehalten är låg och det går utmärkt att bada.
Tjänligt med anmärkning – vattnet innehåller lite högre bakteriehalter, men det finns ingen risk för sjukdom i samband med bad.
Otjänligt – vattnet innehåller höga bakteriehalter och man bör avstå från bad tills dess att nya prover visar att det går att bada. Om en badplats visar ett otjänligt prov så tas ett omprov så fort som möjligt. Kommunen avråder då från bad, fram tills dess att vattenkvaliteten förbättrats.
Källa: Stockholms stad