Året är 1990 när Hanif Azizis mamma säger hej då till sina två söner som sitter på en buss som är på väg från Irak till Sverige.

– Min mamma sa ”Hanif, du är nio år och från och med nu får du ta hand om din lillebror”, säger Hanif Azizi.

Planen är att han ska växa upp i ett annat land och sedan åka tillbaka till Irak för att kriga tillsammans med den tidigare terrorstämplade gruppen Folkets Mujahedin.

Nära att gå med i terrorgrupp

Som 19-åring känner Hanif Azizi att han inte kan hitta en plats i det svenska samhället. Han åker tillbaka till sin mamma i Irak, där han lovar henne att kriga för landet, men först åka tillbaka till Sverige för att ta farväl av sin lillebror och sin svenska fosterfamilj.

Väl hemma i Sverige går passet sönder innan avresan och planen att bli soldat stoppas.

– Det var inte den enskilda faktorn. Det var ett trasigt pass, men också kärlek och omhändertagande av svenska samhället, mina svenska föräldrar och min bror, säger Hanif Azizi.

Han fortsätter:

– Egentligen var det inte så att jag ville kriga. Jag sökte efter en identitet, någonstans att höra hemma. Jag ville träffa min mamma igen och Mujahedin lovade att jag skulle få återförenas med henne. Under den här processen så skedde det en massa saker, det som kallas för radikaliseringsprocessen. Det är en del av det jag föreläser om, säger Hanif Azizi.

Jobbar som polis idag

Idag jobbar Hanif som polis sedan åtta år tillbaka och på sin fritid föreläser han på skolor och fritidsgårdar.

Tror du att du kan hindra andra från att åka ner och kriga?

– Definitivt. Jag önskar att någon hade föreläst för mig om de här processerna och vilka risker som finns. Nu får eleverna en chans att höra en berättelse om hur livet var på väg att gå fel för mig. Det här blir ett tillfälle för dem att tänka till och identifiera om de lockas in i olika typer av grupperingar. Det kan vara terrorgrupper men det kan även vara kriminella gäng, huligangäng. Det är inte bara terrorgrupper, säger Hanif Azizi.