– Bara att tala om de här frågorna riskerar att innebära ytterligare hat, säger Judiska centralrådets ordförande Lena Posner-Körösi.

De stora träportarna var fullklottrade med hakkors när de första besökarna kom till Stockholms moské tidigt på torsdagsmorgonen.

– Den här typen av rasistiska budskap är ganska vanliga mot muslimska församlingar, säger Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet Sverige.

Många hot mot Stockholmsmoskén

Bara Stockholmsmoskén får hatbrev, hotbrev eller drabbas av skadegörelse ett par gånger i månaden.

De polisanmälda hatbrotten har ökat de senaste åren, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), såväl de antisemitiska, islamofobiska som de kristofobiska.

– Det som är mest iögonfallande är när man ger sig på oss rent fysiskt och när man skändar våra begravningsplatser, välter stenar, målar hakkors och liknande, säger Lena Posner-Körösi.

Viktigt att stå upp

Till skillnad mot de muslimska församlingarna har synagogorna övervakningskameror och väktare.

– Annars skulle vi inte kunna ha våra institutioner öppna, säger Posner-Körösi.

Men att polisanmälningarna om hatbrott mot de religiösa grupperna ökat säger egentligen inte mycket. Hur stor den faktiska ökningen är, om det skett någon, kan inte Brå svara på. Inte heller kan man svara på hur många brott som faktiskt begås eftersom många inte vågar anmäla.

Våldsammare

Lena Posner-Körösi vet inte heller om brotten blivit vanligare men har en känsla av hatet tar sig våldsammare uttryck.

– I stället för att ”bara” rita hakkors på en gravsten välter man nu omkull den eller sätter eld på kapellet. Det som tidigare var att man skrek efter någon kan nu i stället leda till ett angrepp.

Trots risk för ännu mer hat tycker Posner-Körösi att det är viktigt att brotten uppmärksammas.

– Vi kan inte tiga ihjäl vad som försiggår runt omkring oss. Vi får inte vika ner oss av rädsla för odemokratiska krafter. Ju fler som står upp, desto mindre måste varje individ göra.

Klotter och ofredanden

Inom Svenska kyrkan tycks inte alls samma känsla av utsatthet råda, trots att antalet polisanmälda kristofobiska hatbrott 2012 var i nivå med de antisemitiska. Kanske beror det på att de anmälda brotten oftast är klotter och skadegörelse mot kyrkor och församlingshem – som det finns väldigt många av.

Antisemitiska och islamofobiska hatbrott tar sig, enligt Brå, ofta grövre uttryck som hot, trakasserier eller andra former av ofredanden.