– Ingen har tidigare sett den här runstenen, trots att den suttit inmurad i den här nischen sen medeltiden – och det är ju rätt fantastiskt, säger Magnus Källström, runolog vid Riksantikvarieämbetet.

Upptäckten, som gjordes i januari, har inte gått obemärkt förbi bland runentusiaster.

– Plötsligt började det drälla in gratulationer från alla håll och kanter och människor som jag knappt känner hörde av sig och gratulerade till fyndet, säger arkeologen Åsa Berger, som upptäckte runorna av en slump samma dag som hon och en kollega påbörjade ett annat projekt i kyrkan.

Kan gömma fler runor

Av de runor som i dagsläget syns på stenen kan en gammal stavning av ordet ”sten” utläsas.

– Vi hade kanske önskat att det stått ett namn på den, men det är sånt man får ta när man hittar runstenar, konstaterar Åsa Berger.

Nu hoppas Solna församling få lov att skrapa bort lite av den puts som i bästa fall kan gömma ett namn, något som också runologen Magnus Källström hoppas på.

– Då kan man sätta in stenen i ett lite större sammanhang.

”Förmodligen något speciellt med Solna”

Stenen tros vara från vikingatiden och är av sorten röd sandsten, vilket är intressant i sig eftersom det kan skvallra om att det redan innan den nuvarande medeltida kyrkan funnits annan kyrka i Solna.

– I Uppland hittar man runstenar av röd sandsten nästan bara vid medeltida kyrkor och man tror att de varit gravmonument som varit resta vid tidiga kyrkor, som förmodligen varit av trä, säger Magnus Källström.

Spånga kyrka är en annan kyrka i trakten där det sedan tidigare hittats runstenar av det här slaget.

– Förmodligen var det något speciellt med Solna och Spånga. Kanske har det funnits någon betydelsefull person eller släkt som bekostat en första kyrka – eller också har kungen valt ut de här platserna.