Militär i blåa kläder på häst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag blev väldigt ledsen” – här berättar Sigge Gustavsson om beskedet att han, mot sin vilja, skulle behöva göra lumpen. Foto: Privat

Sigge, 25, gjorde lumpen mot sin vilja – allt fler kallas in

Publicerad

Förra året gjorde cirka 500 personer lumpen mot sin vilja.

Nu ska allt fler kallas in – och då kan fler behöva göra värnplikt trots att de inte vill.

– Det var en chock att få det beskedet, säger Sigge Gustavsson, som gjorde lumpen 2018.

Sigge Gustavsson från Stockholm grät när han fick beskedet att han skulle göra lumpen. Och det var inte av lycka. På mönstringsunderlaget hade han svarat ”kan tänka mig” på frågan om han ville. Men sen var det dags för mönstring.

– Jag är lite av en vinnarskalle så jag ville göra bra ifrån mig på testerna. Men till psykologen var jag tydlig med att jag inte ville.

”Mer mogen”

Trots det blev han kallad. Nu är han glad för det.

– Jag är kanske inte jättemogen nu, men mer mogen än jag var innan jag gjorde lumpen, säger han och ler.

Förra året gjorde ungefär 500 personer lumpen mot sin vilja, enligt plikt – och prövningsverket. Under 2025 ska totalt 8500 personer födda 2007 kallas in, och då kan det bli ännu fler som motvilligt genomför lumpen.

I videon: Sigges bästa tips till den som behöver göra lumpen.

Värnplikt i Sverige

I Sverige rådde allmän värnplikt i 109 år mellan 1901 och 2010, då den avskaffades och ersattes av en frivillig militär utbildning.

2017 beslutade regeringen att återinföra den allmänna värnplikten, nu för både tjejer och killar.

Då gjorde omkring 4 000 personer lumpen, men nu blir det allt fler. 2024 kallades 8 000 in och under 2025 ska det bli omkring 8500. Inom några år ska den siffran stiga till 12 000.

För den som blir kallad men vägrar göra lumpen, finns böter och/eller fängelse upp till ett år på straffskalan.

Källa: Pliktrådet och Försvarsmakten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.