– Jag oroas över mängden salt som sprids. Enligt mina beräkningar kan det handla om drygt 3 hekto per kvadratmeter varje vinter, säger Björn Embrén, tidigare trädspecialist på Stockholms stads trafikkontor.

I över tjugo år har Björn Embrén jobbat med kreativa lösningar för att träd i Stockholm ska må bättre. Hans trädplanteringsmetoder är vägledande både i Stockholm och nationellt. Men arbetet med friskare träd är hotat, menar han, eftersom saltet hämmar både gamla och nysatta träds utveckling. Och på sikt riskerar träden att dö eftersom marken blir kompakt och rötterna känsliga för torka.

– Synliga tecknet på saltskador är då trädets bladkanter blir bruna redan i juli och augusti, säger han.

Saltskador på träd

Att träd och växter kan få saltskador av sopsaltningen är känd fakta, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP). Men hur mycket salt som ansamlas i mark och växtbäddar eller hur det påverkar går inte att säga eftersom trafikkontoret inte gjort mätningar hittills.

– Vi ser att det finns problem med salt och några cykelbanor funderar vi på att sluta sopsalta. Men vi vill ju att folk ska cykla under vinterhalvåret och då måste vi få fram bra cykelvägar, säger han.

Stadens trädskador har flera förklaringar enligt Daniel Helldén (MP). Det kan bero på dåliga förutsättningar från början, att träden inte har tillräckligt stora växtbäddar, schaktskador eller de senaste årens torka.

Nu ska Stockholms stad se över om det finns förbättringsåtgärder kring saltanvändningen. Under våren planeras en utökad besiktning på vissa sträckor där det sopsaltas, för att se om det finns någon skillnad jämfört med andra sträckor. Även analyser av förhållandet mellan dagvatten och träd ska göras.