Studien som genomförts på Karolinska institutet och Helsingfors universitet har sin grund i ett tidigare forskningsprojekt i finska Karelen där man observerat att barn som bor på landsbygden i nära kontakt med naturen i regel är mindre allergiska än de som bor i städerna.
– De på landsbygden hade en mycket rikare sammansättning av bakterier på huden jämfört med de som bodde i städerna. De hade också ett immunförsvar som var mycket effektivare på att producera antiinflammatoriska ämnen, såkallade cytokiner, som bromsar upp inflammation, säger Nanna Fyhrquist, forskare i systemtoxikologi på Karolinska institutet och en av författarna bakom rapporten.
– Så vår hypotes är att barnen som lever i nära kontakt med natur kommer i kontant med hälsofrämjande bakterier vilket hjälper till att hålla deras immunförsvar i balans – och på det sättet skyddar från olika former av allergier.
Tarmfloran förändras
Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, bekräftar att relationen natur, bakterier och hälsa inte enbart handlar om en tillfällighet – utan att det även finns ett orsakssamband.
Forskarna har jämfört möss som lever i burar på jordgolv med möss som lever i rena burar på spån. Resultatet visar att tarmfloran hos mössen i den mer artrika miljön förändras i en mer fördelaktig uppsättning – och att samma möss utvecklar en betydligt lindrigare inflammation när de utsätts för konstgjord astma.
Miljön påverkar
Att tarmbakterierna är viktiga för vår hälsa är inget nytt, de gör att immunförsvaret hålls i gång och inte börjar reagera på fel saker.
Tidigare forskning har också antytt att de senaste årtiondenas dramatiska ökning av kroniska, inflammatoriska sjukdomar delvis kan bero på minskad kontakt med naturliga mikroorganismer.
– Det som fortfarande inte är helt klart, är hur uppsättningen av bakterierna i och på vår kropp utformas. Men vår studie visar att miljön spelar en betydelsefull roll i det här sammanhanget och att tarmfloran påverkar betydligt fler funktioner i vår kropp, säger Nanna Fyhrquist.
– Med sin moderna livsstil kan människan ha förlorat en stor del av de hälsofrämjande bakterierna som vi levt tillsammans med under århundraden av en gemensam evolution. Nu, när vi inte har de här bakterierna längre, har vi förlorat den nödvändiga stimuleringen av immunförsvaret.
Fakta: Studien i korthet
Studien gick ut på att jämföra möss som lever i burar med jordgolv, med de som lever i rena burar med spån. Mössen med jord i sina burar hade ett ökat uttryck av antiinflammatoriska gener och aktivare T-regulatoriska celler i tunntarmen – när de sedan utsattes för allergisk lunginflammation utvecklade de därför en betydligt lindrigare inflammation.
Den allergiska inflammationen påverkade i sin tur sammansättningen av tarmbakterierna hos mössen, vilket tyder på en direkt kommunikation i båda riktningarna – sker en förändring av immunförsvaret så påverkas även tarmfloran och vice versa.
Källa: ”Soil exposure modifies the gut microbiota and supports immune tolerance in a mouse model”, Karolinska institutet