Tvådelad bild. Till vänster: kvinna sitter på säng i sparsmakat rum.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Socialstyrelsen kritiserar Stockholms stads användning av drogtoleranta lågtröskelboenden. Men från staden menar man att lösningen fungerar. Foto: SVT/Blanco/Monzón

Stockholm går emot Socialstyrelsen – vill ha drogtoleranta lågtröskelboenden

Publicerad

Trots att forskning visar att lågtröskelboenden är dåligt för hemlösa missbrukare att bli placerade på, vill socialborgarråd Alexander Ojanne (S) att Stockholm ska fortsätta satsa på just det.

SVT :s Uppdrag gransknings reportage ”Lämnade att dö” kunde visa lågtröskelboenden i Stockholm, där beroendesjuka med psykisk sjukdom beskriver att de blivit ”fast”, utan vård. Men misären som blottas har inte lett till åtgärder från Stockholm stad.

Ett nytt sådant boende i Hjorthagen med 37 platser ska komplettera de redan existerande.

Misären på boendet Rysseviken

– Det är nybyggt och där får man eget kök och eget badrum, säger Alexander Ojanne (S), socialborgarråd.

Men från Socialstyrelsen är budskapet tydligt: lågtröskelboenden med drogtolerans rekommenderas inte. Kommuner ska välja mellan två evidensbaserade metoder för hemlösa personer med missbruk:

Två andra metoder hjälper

Antingen ska personen få en vanlig hyresrätt som den senare kan ta över kontraktet för, och när man bor där, kunna fokusera på behandling för drogfrihet.

– Det ligger ju i sakens natur att du behöver komma till rätta med missbruket, säger Sofia von Malorie, enhetschef på Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen.

Det andra alternativet är att socialtjänsten hjälper personen till en vårdkedja med avgiftning, behandling och vidare till sysselsättning och sedan ett eget lägenhetskontrakt med stödinsatser. De med psykisk sjukdom som inte förmår söka psykiatrisk vård själva, ska få hjälp till det.

Hyreskontraktet ska man få ihop med ett paket av insatser för att personen ska klara hushåll och ekonomi – konceptet kallas Bostad först. Man kan då bo som alla andra trots sin sjukdom eller sitt funktionshinder, visar forskning och erfarenhet.

– Det kan inte ha undgått någon som jobbar i landets kommuner med den här typen av frågor, att det är ”Bostad först” som rekommenderas. Vårdkedja rekommenderas också, men då ska det vara just en vårdkedja, säger Sofia von Malortie.

Stockholm stad ändrar på begreppen

Men socialborgarråd Alexander Ojanne i Stockholm försvarar satsningarna på lågtröskelboenden som han kallar”Bostad först” trots att det varken innebär lägenhetskontrakt eller vård.

– Det är ”Bostad först” i ett komplex där du har flera ”Bostad först samlade”, säger Alexander Ojanne om stadens nya drogtoleranta lågtröskelboende i Hjorthagen.

Socialförvaltningen skriver också i ett mejl till SVT att man anser att det ”finns tillräckligt kunskapsstöd för lågtröskelboenden”.

Men varken Socialstyrelsens enhetschef för nationella riktlinjer eller forskningsexpertisen håller alltså med om detta.

FAKTA OM LÅGSTRÖSKELBOENDEN i STOCKHOLM

Antal ”beställningar” för platser på Stockholms stads lågtröskelboenden under 2024 (en person kan få flera beställningar under ett år, då vissa ibland flyttar in och ut på lågtröskelboende):

Aspudden: 864 beställningar varav ca 11 ”övrig kommun”.

Grimman: 1433 beställningar varav ca 7 ”övrig kommun”.

Hvilan: 1006 beställningar varav ca 4 ”övrig kommun”.

Västberga: 123 beställningar varav 0 ”övrig kommun”.

Gamlebo: 6 beställningar varav 0 ”övrig kommun”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Misären på boendet Rysseviken

Mer i ämnet