Totalt är det 15 av de nationella miljömålen som är relevanta för Stockholms län, och av dem väntas enbart två nås till 2030. För flera av målen går utvecklingen åt fel håll – ett av dem är miljömålet om våtmarker.

Trots att flera kommuner och markägare i länet arbetar med att anlägga och återställa våtmarker försvinner dubbelt så många varje år när regionen expanderar, enligt Länsstyrelsen.

– 90 procent av alla naturliga våtmarker är påverkade eller förstörda, det är en allvarlig signal. Vi ser att det är mycket torka och översvämningar, då behöver vi våtmarkerna så att de kan skydda oss. Vi behöver jobba med förebyggande insatser och anlägga våtmarker, säger Amanda Palmstierna, som förutom sitt arbete som miljösamordnare på Länsstyrelsen är fritidspolitiker för Miljöpartiet och har haft olika förtroendeuppdrag.

Beror på målkonflikter

Att utvecklingen i arbetet med miljömålen går åt fel håll beror enligt Amanda Palmstierna på målkonflikter, där behovet av ny infrastruktur ställs mot behovet av att värna om naturen och den biologiska mångfalden.

– Vi ser att man behöver hantera de här målkonflikterna på ett bra sätt. En brist är att man ofta kommer in för sent med miljöåtgärder i olika processer.

I första hand ska aktörer undvika att bygga bort värdefulla naturområden, men om det inte är möjligt så ska de värden som försvinner kompenseras för, enligt Amanda Palmstierna.

Ljusglimtar

Trots att möjligheten att nå miljömålen till 2030 tycks mörk så finns det ljusglimtar.

– Förra året skyddade vi över tusen hektar i Stockholms län. Många kommuner bildar naturreservat och man jobbar också allt bättre med att väga in biologisk mångfald tidigt i planeringen när man bygger bostäder.

I Nacka kommun byggs nya bostäder invid Orminge Centrum och en del av en våtmark har tagits i anspråk för bygget. Politikerna där är oense huruvida det är rätt eller ej att bygga på våtmarken, hör hur de resonerar i klippet ovan.