Astronomer har länge vetat att man inte kan arbeta i eller nära städer. All belysning på gator, torg och väggar reflekteras uppåt och bländar bort stjärnhimlen. Nu är det bevisat för resten av oss också, Vintergatan, galaxen vi lever i, kan inte längre ses från Stockholm.
Johannes Puschnig är doktorand i astrofysik vid Stockholms universitet och mäter ljusstyrkan nattetid, dygnet runt var sjunde sekund, från en liten mätare på Alba novas tak i Frescati. Han har dessutom en till sådan i hemstaden Wien, Österrike.
Vår utsikt mot universum har krympt
Natthimlens ljusstyrka över Stockholm är nu så kraftig att det är omöjligt att se Vintergatan. Vår utsikt mot det universum vi skulle kunna se med ögonen har krympt, från ca två miljoner ljusår till några tusen.
– Det är faktiskt en vändpunkt, säger Puschnig.
– Inte bara så att vår utsikt mot universum har krympt, utan också för att om vi inte kan se Vintergatan tas våra celler för nattseende nästan inte alls i bruk. Vi använder istället cellerna som är till för seende på dagen.
Nattbelysningen påverkar både människor och djur
Skälet till den här forskningen är de tidigare larmrapporter som kommit om hur ständig belysning, strålar och blinkande, påverkar djur, ekosystem och människor.
– Det här kan ha negativt inflytande på människan. Om man ständigt retar vissa känsliga receptorer med ljus, så ökar eller minskar sömnhormonet melatonin.
– Nattflyn och -fjärilar dras till lamporna. De fortsätter att snurra runt ljuskällan tills de faller ner och dör. Det finns studier som visar att vissa insekter minskat i antal till bara 10 procent av vad det var historiskt. Och de här insekterna är viktig föda i näringskedjan för andra nattlevande djur, säger Puschnig.
På andra håll i världen blir flyttfåglar förvirrade av strålkastare. Sköldpaddor börjar kravla in mot belysningen istället för ut i havet, och dör.
Stockholm värre än Wien
Eftersom han jämför Stockholm med en annan huvudstad, den något större Wien, kan han säga att Stockholm har betydligt mer ”ljusnedsmutsning” än Wien.
– Våra mätare står på samma avstånd från centrum i båda städerna. Jag utgår från att ett viktigt skäl är att Stockholm har fler ljuskällor. Jag kan se många ställen där man slösar med ljus, eller har lysande reklamskärmar med mycket högre ljustäthet än i Wien. Om man skulle sätta upp de här skyltarna i Wien så skulle man överskrida fastställda gränsvärden många gånger om, säger han.
Ett viktigt skäl är alltså, enligt Puschnig, att Stockholm är mycket mindre reglerat i det här hänseendet. Han påpekar också att det numera finns regler i Frankrike om hur mycket kommersiella ljuskällor får användas, likaså i Slovenien.
– Det här är ny forskning, bollen rullar långsamt. Men Stockholm är ganska långt efter, säger han.
Jakten på trygghet har gett ljusare stad
Ett viktigt skäl till belysningen är att människor vill känna sig tryggare mot brott på mörka platser. Stockholm har satsat mycket på belysning utomhus bl a av det skälet. Men Puschnig kallar detta en ”känsla”, och hänvisar till statistik som visar motsatsen:
– Om det finns gräll belysning eller starka kontraster så kan brottslingar istället utnyttja kontrasten. De står i mörkret och ser det belysta området, och så väljer de sina offer.
Allra sist: visade hans mätare på Alba novas tak någon skillnad i lördags kväll under Earth Hour, när folk uppmanades att släcka och spara energi?
Man kan se en dipp i grafen men den är kort och ligger ca kl 20.18, vilket är strax innan Earth Hour började.
– Om jag tittar på snittvärdet för kvällen kan jag inte se några resultat i data här. I Wien var det inte ens en dipp före Earth Hour, säger Puschnig.
Studien publiceras i tidskriften Populär Astronomi.