Stockholmsluften är betydligt bättre idag än för 50 år sedan. Då hade man stora problem med svaveldioxix, bly och kolmonoxid. I dag ligger de föroreningarna långt under gränsvärdena.
Men en ny rapport från miljöförvaltningen om luften i Stockholm under 2016 visar att normen överskreds under året för kvävedioxid, NO2. Boven i dramat är som SVT skrivit om tidigare, den senaste ökningen av dieselbilar, enligt förvaltningen.
– Stockholmarnas hälsa är i fokus, och halterna av kvävedioxid måste ner för att vi ska få en bättre luftkvalitet i vår stad, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Därför är dieselbilen inget bra miljöval
För att få ner halterna måste biltrafiken minska och Katarina Luhr nämner de föreslagna utökade miljözonerna som ett medel.
Dieselbilar förbrukar mindre bränsle än bensinbilar, men släpper ut mer kvävedioxider. 2016 var 44 procent av bilarna i Stockholm dieselbilar, i år överskreds gränsen för kvävedioxid redan i februari.
Färre dubbdäck ger färre partiklar
Ett annat luftproblem som orsakas av vägtrafik är PM10. PM10 är mycket små, hälsofarliga partiklar som i Stockholm framför allt kommer från slitage i gatumiljön, i synnerhet från dubbdäck. Här har resultaten varit bättre.
För tredje året i rad klarar staden gränsvärdena, bland annat genom gatustädning och dammbindning, men framför allt genom att färre kör med dubbdäck. Men det räcker inte, enligt Katarina Luhr.
– Det är glädjande att se att hårt och fokuserat arbete från stadens medarbetare har gett så goda resultat, men för att vi ska kunna klara målen utan särskilda åtgärder så krävs det att dubbdäcksanvändningen minskar ytterligare i vår stad, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad.
Hela staden klarar gränsen galant för kolmonoxid, förutom på Sveavägen, på sommaren. De dagar som de äldre raggarbilarna som har sämre avgasrening kör i karavaner där så får man klart höga halter av kolmonoxid.
Luftföroreningar
Kvävedioxid (NO2)Utsläpp av kväveoxider sker framförallt vid förbränningsprocesser, till exempel från motorfordon och energianläggningar. I luften omvandlas kvävemonoxiden till kvävedioxid i reaktioner med bland annat ozon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma är särskilt utsatta.
PM10 anges som massan av partiklar med en diameter mindre än 10 µm (1 μm = en tusendels millimeter). Största bidraget av PM10 kommer från uppvirvlade partiklar som bildas vid slitage av vägbanor, däck och bromsar.
Höga partikelhalter kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar samt försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn. Grova partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Intransport av partiklar från utsläpp utanför regionen har stor betydelse och utgör ungefär hälften av den urbana bakgrundshalten av PM10.
Källa: SLB-analys (Stockholms Luft- och Bulleranalys) är en enhet på Miljöförvaltningen i Stockholm som ansvarar för övervakningen av luftmiljön i staden.