När SVT för ett år sedan avslöjade den så kallade strumpaffären hade Stockholms läns landsting redan förhandlat under lång tid med bolaget Onemed, som vunnit en stor upphandling om hjälpmedel som inte alls gett de minskade kostnader landstinget förväntat sig.
Landstinget klargjorde redan under våren att man ansåg att bolaget bröt mot avtalet, och krävde ändringar av Onemed.
Kom överens
Konflikten slutade så småningom i en förlikning – ett ”avslutsavtal” som fick hård kritik från flera håll. Det försvarades med att det varit viktigt att säkra tillgången till hjälpmedel för brukarna, alltså sjuka och skadade invånare som behövde produkterna.
LÄS MER: Köpte strumpor för 6.000 kronor – nu avslutas avtalet
Och SVT kan nu visa att tillgången var mer hotad än vad som tidigare varit känt. När landstinget skärpte tonen hotade Onemed med att minska sortimentet om man inte kom överens om en lösning.
I ett mejl från Onemeds juridiska ombud till landstingets i maj 2016 heter det att ”SLL:s insisterande på att avtalsbrott begåtts och den kritik som riktats mot OneMed:s ekonomiska effektivitet vid utförandet av Avtalet, gör dock att OneMed nu tvingas förbereda åtgärder för att ändra produktutbudet.”
Ändringen skulle enligt mejlet ”behöva vidtas inom kort om en samförståndslösning inte nås” och betydde att landstingets kostnader sänktes ”genom ökade inköpsvolymer och därmed sänkta inköpspriser för de artiklar som fortsatt erbjuds /.../ i utbyte mot mer begränsad valfrihet för brukarna.”
”Låter oss inte påverkas”
Onemed hotade helt enkelt att plocka bort hjälpmedel ur systemet, om landstinget insisterade på att kostnaderna måste ned och drev frågan vidare.
LÄS MER: Landstinget lovar att tala väl om ”strumpbolaget”
I dag tillbakavisar landstinget att hotet om ett minskat sortiment skulle haft någon avgörande betydelse för landstingets val att inte gå till domstol.
– De har framfört det, men det hot...vi låter oss inte påverkas av hot som framförs i förhandlingar, säger chefsjuristen Anne Rundquist till SVT.
Enligt den mejlkonversation SVT tagit del av fattade landstinget också, efter hotet, ett beslut om att stämma bolaget – men stämningsansökan lämnades aldrig in eftersom Onemed återkom med nya förlikningsförslag.
LÄS MER: SVT avslöjar: ”Strumpbolaget” ville kartlägga journalistkontakter
”Dynamiskt sortiment”
I den ”händelseanalys” som landstinget själva gjort av förloppet, heter det att domstolsprocessen valdes bort eftersom chansen att vinna bara bedömdes till ungefär 50 procent.
Onemed ställer inte upp på någon intervju för SVT men talespersonen Robert Schmidt skriver i ett mejl att sortimentet är ”uttalat dynamiskt” och att man konstaterade ”att det fanns möjlighet att uppnå besparingar genom att minska sortimentsbredden. Att minska sortimentsbredden var inget vi rekommenderade och inte heller något SLL beslutade att göra.”
LÄS MER: Allt om strumpskandalen
Bakgrund: Strumpaffären
När landstinget i Stockholm upphandlade förbrukningshjälpmedel – som teststickor och inkontinensskydd – så vann företaget Onemed med ett bud en miljard under närmaste konkurrent.
Landstinget räknade med en stor besparing men kostnaderna blev betydligt högre än beräknat. Fördelningen mellan olika priskategorier var annorlunda än landstinget räknat med, och Onemed flyttade produkter mellan kategorierna utan landstingets godkännande. En produkttyp var kompressionsmaterial, där de berömda specialstrumporna ingår. Den billigare kategorin kostar ungefär 100 kronor, den dyrare 6.000 kronor.
Efter långa förhandlingar enades parterna om ett så kallat avslutsavtal samma dag som SVT avslöjade affären – den 29 augusti 2016.
Efter avslöjandet har affären varit föremål för två utredningar, domstolsprövning och en prövning hos Advokatsamfundet. SVT:s granskning har bland annat visat hur landstinget lovat att tala väl om Onemed och att Onemed försökt få landstinget att spåra journalistkontakter.