Stockholmaren Caroline von Rosen, som bor utanför Perugia intill Trasimenosjön, hade kommit hem sent från en fest på natten och lagt sig i sängen när hennes katt började bete sig underligt.
– Hon har nyligen fått ungar och håller till en våning ned, men kom helt plötsligt upp till sovrummet och var väldigt konstig. Hon började gnälla en massa och ha sig. Till slut skjutsade jag iväg henne från sovrummet. En timme senare började sängen skaka, berättar Caroline för SVT Nyheter.
”Min son var livrädd”
Hon trodde först att det var katten som levde rövare och fick sängen att skaka, men sedan hörde hon ljusstakar skramla på ett bord i hallen.
– Inne i min sons rum började lampan svaja, den lät ’ding dong ding dong’. Så jag väckte min son. Han var alldeles livrädd för han hade drömt mardrömmar av ljudet, berättar Caroline von Rosen.
Hur kände du då?
– Jag tänkte ’men gud, är det en jäkla jordbävning?’. Sen började vi försöka ta reda på mer information, vi fattade ingenting. En kompis i Perugia, ännu längre från skalvet, berättade att de sprungit man ur huse mitt i natten när det börjat skaka.
”Nu har katten blivit knäpp igen”
Caroline von Rosen berättar att hon känner sig lite orolig för vad som kommer hända, även om de bor en bit från jordbävningens epicentrum. Deras hus ska vara jordbävningssäkrat, med cementpelare som säkrar huset nio meter ned i marken.
Efter det första skalvet har det skett flera efterskalv, men Caroline von Rosen och hennes familj håller sig fortfarande inomhus och avvaktar.
– Nu har katten blivit helt knäpp igen, hon sitter bara och gnäller, så jag undrar om det inte är en ny skakning på gång.
”Slutade aldrig att skaka”
Svenska Anna Kinberg har bott i Perugia i drygt 20 år och jobbar som ambulanssjuksköterska på regionalsjukhuset i staden.
Även hon vaknade i natt då marken skakade kraftigt.
– Det var verkligen jätteäckligt. Vi hade en jordbävning i närheten för bara några månader sedan och det är ganska vanligt. Men den som var i natt slutade aldrig, det bara skakade och skakade,
Kan bli inkallad
Enligt Anna Kinberg varade jordbävningen i 146 sekunder och eftersom den inträffade på endast fyra kilometers djup så kändes den ordentligt.
– Alla larm gick på bilar och vår säng bara hoppade. Efter ungefär en timme kom ytterligare ett skalv som kändes rejält, trots att vi bor tio mil från skalvets epicentrum.
Anna Kinberg är nu på standby och kan bli inkallad för att hjälpa till så fort hemvärnet kallar.
– Vi kommer antagligen att få åka dit om en två, tre dagar. Efter en katastrof måste sjukvården funka och det är viktigt att människor får hjälp med vanliga akutfall som exempelvis hjärtinfarkter.