Under de hektiska dygnen efter dådet den 7 april var polisen generös med information om den förundersökning som omedelbart inleddes. Mannen som utförde attacken på Drottninggatan var Rakhmat Akilov, en 39-årig uzbek som nu sitter häktad misstänkt för ett terroristbrott som krävt fem människoliv.

– Utifrån polisiär utgångspunkt är jag trygg och säker på att vi har rätt person som har kört lastbilen, sade rikspolischefen Dan Eliasson strax efter dådet.

Men alltefter att utredningen vuxit har informationsflödet strypts. I dag är det locket på hos såväl polisen som säkerhetspolis och åklagare. 60 personer arbetar nu med vad polisen Christer Nilsson – som ansvarar för förundersökningen – kallar för ”grundutredningen”.

Gott bevisläge

Han är mycket noga med att inte kommentera enskilda detaljer, men vad gäller dådet på Drottninggatan är han tydlig:

– Vad gäller handlingen, eller handlingarna, på Drottninggatan tycker vi att vi har ett gott bevisläge.

Trots det väntas polisen fortsätta sitt arbete med att utreda attacken åtminstone till nästa vår. Man kan undra varför.

– Det finns lite olika anledningar till det. I en förundersökning i den här storleken finns det väldigt många målsäganden och vittnen som ska höras. Det tar lång tid, säger Christer Nilsson.

Enligt Mia Sandros kan det handla om att polis och åklagare vill ha tid för att jaga fler inblandade. Hon är advokat och försvarade en av de två svenskar som tingsrätten i Göteborg år 2015 dömde till livstids fängelse för terroristbrott begångna i Syrien.

– En gissning är att man har gott hopp om att hitta medgärningsmän, säger hon.

– Tingsrätten kommer att godkänna att han sitter kvar i häktet, även som ensam gärningsman, så länge utredningen kan hävda att vissa åtgärder återstår.

Utrikeskopplingar

Försvarshögskolans terrorismexpert Magnus Ranstorp är inne på samma spår.

– Jag tror att det handlar om att se vilka kopplingar som finns i Sverige och internationellt, säger han

Fem personer dog och ett tiotal skadades i attacken. Rakhmat Akilov ska ha erkänt handlingarna, men han är misstänkt för terroristbrott. Att i en domstol bevisa att hans uppsåt var terrorism kan vara betydligt svårare än att få honom fälld för mord.

– Även om han har erkänt terrorbrott så är det inte säkert att det räcker, utan det gäller att stärka det med annan bevisning, säger Magnus Ranstorp.

Bollen ligger hos Hans Ihrman, vice chefsåklagaren vid riksenheten för säkerhetsmål och förundersökningsledare i fallet. Ihrman känner ingen brådska.

– Jag har inga kommentarer över huvud taget angående utredningen, vare sig utredningsläget eller prognoser för åtal, säger han.

Fler inblandade?

Är syftet med utredningen att åtala Akilov eller att också ta reda på om det finns fler inblandade?

– Syftet är att utreda brott och samla bevis mot dem som kan misstänkas. För närvarande är det en som är misstänkt.

Ihrman vill inte kommentera polisens uppskattning av att genomförandet av förundersökningen kommer att kräva ett år.

– Vi utreder det här på sedvanligt sätt. När man har någon misstänkt så är huvudmålet att samla bevisning för att ha tillräckliga skäl att väcka åtal, och där är vi inte i dag. Sen om det kommer andra misstänkta, det får framtiden utvisa.

Har ni inte tillräckliga bevis för ett åtal i dag?

– Vi har inte delgivit honom. Det är en lång resa innan man har gått igenom allt material och hört hans kommentarer om det.