Sabina Mammadhuseynova och hennes man kom till Sverige 2008 när situationen i hemlandet blev ohållbar. Tillsammans har de fyra barn varav tre fötts i Sverige. Sabina jobbar som undersköterska medan hennes man har arbetat inom kollektivtrafiken.
Men för fyra månader sedan förändrades allt.
– Jag hade massa missade samtal från mina barn som undrade var pappa var, då blev jag orolig. Jag ringde men han svarade inte. Efter tre timmar ringde han och sa ”jag är hos gränspolisen, ta hand om barnen”, berättar Sabina.
”Har inte hållit sig undan”
Sabina och hennes familj har aldrig beviljats asyl i Sverige, men under tiden som deras ärende överklagats och prövats på nytt har de kunnat stanna och arbetat på tillfälliga arbetstillstånd. Det senaste utvisningsbeslutet kom i augusti 2019. Efter beslutet fick de fortsatt tillstånd att arbeta och barnen fortsatte gå i skola.
Sabina och hennes familj förväntade sig ett samtal från Migrationsverket eller att polisen skulle höra av sig när utvisningen skulle verkställas. Vardagen rullade på och tiden gick.
– De har inte på något sätt hållit sig undan. Det har inte kommit några kallelser eller samtal, de har inte blivit uppsökta i hemmet, på arbetsplatsen eller på skolan, säger familjens juridiska ombud Robert Nyström.
Makens utvisning verkställd
Men en dag i oktober greps Sabinas man när polisen sökte en annan efterlyst person. Polisen såg att det fanns ett utvisningsbeslut och han fördes till förvaret i Märsta. Där blev han kvar i två månader, utan att kunna träffa familjen, innan han i december utvisades till hemlandet.
Nu är chanserna att återförenas små.
– Det är omöjligt nästan, säger Sabina.
Nya beskedet: Sabina får arbeta
I samband med att maken greps drogs Sabinas tillfälliga arbetstillstånd in eftersom hon ansågs inte ha samarbetat i återvändandet till hemlandet.
Men i förra veckan tog Robert Nyström kontakt med Migrationsverket med ett önskemål om att Sabina ska få möjlighet att arbeta. I måndags beslutade Migrationsverket att tillåta det.
– Eftersom FN:s kommitté har valt att pröva det här ärendet så har ju omständigheterna blivit annorlunda, säger Iréne Sokolow vid Migrationsverket.
I videon berättar Sabina om dagen som förändrade allt och vad som stoppat utvisningen för resten av familjen – för tillfället.
Fakta
Klagomål till FN:s kommitté
När en utvisningshotad person upplever att det finns en verklig risk med att återvända till ett land så kan denne, ofta med hjälp av ett juridiskt ombud, skicka in ett klagomål till någon av FN:s kommittéer, i det här fallet kommittén för tortyr.
I ett första, ofta mer akut, skede görs en snabb granskning av risken att utvisningen verkställs och vad det kan få för konsekvenser. Det var den här granskningen som stoppade Sabina och barnens utvisning.
Klagomålet gjordes för hela familjen men begäran hanterades för sent och när Migrationsverket tog beslut hade makens utvisning redan verkställts.
Stoppet för Sabina och barnen att utvisas gäller tills klagomålet granskats mer ordentligt. Därefter tar kommittén antingen beslut om att dra tillbaka begäran och verkställa utvisningen eller så beslutar kommittén att klagomålet ska prövas. Den processen kan ta flera år.
Källa: Amnesty