Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård och den norska invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug. Foto: SVT

Finansborgarråd kräver ursäkt av norsk minister

Uppdaterad
Publicerad

Den norska integrationsministerns besök i Rinkeby skapar irritation på hög politisk nivå. Den svenska migrationsministern ställde in sitt möte med ministern – medan Stockholms finansborgarråd kräver en ursäkt.

–Hon är skyldig stockholmarna en ursäkt, säger stockholmspolitikern i ett uttalande.

Den norska invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug besökte Sverige på tisdagen. Efter möten med rikspolischef Dan Eliasson och lokalpoliser i Botkyrka åkte hon på eftermiddagen till Rinkeby.

Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) är kritisk till ministerns besök.

– Sylvi Listhaug valde att använda vår gästfrihet till att göra populistiska och osanna poänger i den norska valrörelsen. Det gör mig både besviken och arg och jag tycker Sylvi Listhaug är skyldig stockholmarna en ursäkt. Integration bygger på att vi skapar respekt för varje enskild individ. Att hetsa och skapa rädslor är precis det motsatta, och en farlig väg att gå, säger hon i ett uttalande.

”Synd att hon inte vill träffa mig”

Under kvällen skulle Sylvi Listhaug även träffa den invandringskritiske nationalekonomen Tino Sanandaji innan hon återvände till Norge.

Förutom ett möte med Fryshusets vd mötte hon också pressen – och tvingades svara på frågor om det inställda mötet med svenska migrationsministern Heléne Fritzon (S).

– Jag tycker det är synd att hon inte vill träffa mig, jag hade sett fram emot det. Men hon är ju socialdemokrat, hon vill kanske att valet i Norge ska gå till Arbeiderpartiet, säger Listhaug till TT.

TT: Fritzon säger att du sprider en missvisande bild av Sverige?

– Det gör jag absolut inte. Jag är här för att se på det här området. Jag har hört mycket om det och vill se det med egna ögon.

Laglöst tillstånd

Två veckor innan det norska valet är temperaturen hög i grannlandet – vilket inte minst märks på det stora norska pressuppbåd som följt med Listhaug till Sverige.

Opinionsmätningar pekar mot ett möjligt regeringsskifte den 11 september, och besöket i Rinkeby har i grannlandet beskrivits som en del i Listhaugs valkampanj.

Integrationsministern har i debatten pratat om ”det svenska tillståndet”, där just Rinkeby pekats ut som det stora skräckexemplet på misslyckad integration.

– Det som skett här är att det skapats parallella samhällen med kriminalitet i stor skala. Polisen blir angripen när de går in, människor anmäler inte brott och vågar inte vittna för att man är rädda. I områden i Norge ser vi en negativ utveckling, men det är väldigt långt från hur det ser ut här, säger hon.

– Rikspolischefen var inne på något viktigt när vi pratade i dag. Man måste sätta in insatser i ett tidigt skede i sådana här områden.

Listhaug hävdar att Sverige har sextio ”no-go-zoner”, där det råder ett laglöst tillstånd. Den svenska migrationsministern skriver i ett mejl till den norske tidningen VG att uttalandet är ”nonsens”.

Den svenska polisen pekade dock i sin senaste rapport ut 61 ”utsatta områden”, som präglas av social utsatthet och hög kriminalitet.

– Jag har läst en norsk polisrapport där man pratar om ”no-go-zoner”. I Sverige säger man ”utsatta områden”. Men vi pratar om samma sak, säger Listhaug.

”Här för sin vinning”

Enes Haidar, sitter på kaféet bredvid:

– Jag tycker det är bullshit att hon pratar om ”no go-zoner”. Hon använder bara det ordet för att det ska fastna i huvudet. Hon är bara här för sin egen vinning och sin egen politik. Och så kan hon säga att hon varit här sedan. Det finns mycket kärlek och gemenskap i Rinkeby, säger han.

Butiksägaren Khaled Said flyttade för ett år sedan till Rinkeby från Sudan.

– Jag tycker att det är jättestor skillnad sedan dess. Säkerheten blir bättre, och man ser mer poliser hela tiden. Visst, jag har sett skjutningar, men att polisen inte skulle våga komma hit stämmer inte, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.