Medelåldern bland förstföderskor i Sverige går uppåt. Antalet födslar med kvinnor som äldre än 40 år har ökat med 384 procent sedan 1974 – från 1 266 till 6 127 förra året.
Under samma period har barn till tonårsmamma minskat med 95 procent.
– Jag tycker att det är positivt. Idag planerar man sin graviditet bättre och sätter jobb och utbildning först, säger Linda Inserte, barnmorska i Enköping.
”Mer ork – men sämre föräldrapenning”
Uppsala län följer trenden. Från 180 barn som föddes av en tonårsflicka för ett halvt sekel sedan, till 11 förra året. Det visar en kartläggning SVT Nyheter Uppsala har gjort baserad på statistik från SCB.
Ett av dem är Wilda, vars mamma Emma Benfari var 19 år när dottern föddes.
– Jag har alltid velat vara en ung mamma, jag vill ha orken. För oss som är vana att vara vakna på nätterna är det inte så farligt, säger hon.
– Nackdelen är att jag inte hann jobba till mig en bra föräldrapenning.
De fick barn som tonåringar
Nya preventivmedel
Utöver att fler unga idag fokuserar på plugg och arbete innan familjebildning pekas även långtidsverkande preventivmedel – som till exempel hormonspiral – ut som orsak till de minskande tonårsgraviditeterna.
– Den sitter ju där i fem år och är mycket effektiv. Trivs man med den låter man den ha sin verkan innan man börjar försöka skaffa barn, säger Tanja Tydén, barnmorska och forskare.
Forskaren: ”Förskjutning i samhället”
Barnafödandet går i cykler. Vid babyboomen mellan 1990 och 1992 föddes fler än 120 000 barn per år i Sverige, för att i slutet av 90-talet nå en ny bottennivå.
År 2016 var man uppe på en kortvarig topp igen, sedan dalade det nedåt igen.
– Det blir en förskjutning i samhället. Om du väntar med att skaffa barn till efter 35 års ålder är att det inte är säkert att du kan bli gravid. Eller att du tänker dig två barn men att det kanske bara blir ett, säger Tanja Tydén.
Att tonårsmammorna kommer få ett uppsving är inte troligt, enligt Malin Malmberg, distriktsköterska på BVC.
– Tvärtom. Om 20 år finns det nog inga tonåringar som får barn.