En dom från Högsta Domstolen, HD, skulle göra det lättare att få pengarna tillbaka när man blivit bedragen med sina bankuppgifter.
2022 slog HD fast att bankerna är ersättningsskyldiga – även om kunder varit vårdslösa med bankuppgifter vid bedrägerier. Avgörandet skulle flytta en större del av ansvaret från konsument till bank och till viss del göra det lättare att få tillbaka pengar.
Men två år senare har antalet fall som leder till att konsumenterna får pengarna tillbaka när de har utsatts för bankbedrägerier minskat kraftigt, visar Allmänna reklamationsnämndens, ARN:s, siffror.
Lurar konsumenten att göra allt
Under 2022 avgjorde ARN 214 ärenden rörande bankbedrägerier. Nämnden beslutade att omkring en femtedel av dem skulle få tillbaka pengarna. Men 2023 låg motsvarande siffra på cirka sju procent, av 1 189 antal ärenden.
Enligt Marcus Isgren, ordförande på ARN, beror det på att bedragarna hittat nya sätt att lura konsumenterna. Bedragaren får den som blir lurad att göra en behörig transaktion, och den drabbade får därmed själv ta konsekvenserna.
– Det är svårare att få till en obehörig transaktion i och med nya säkerhetslösningar, men då lyckas man i stället lura konsumenten att själv göra allting. Då har banken inget ansvar, säger han och fortsätter:
– Men vi upplever att fler får tillbaka pengarna vid obehöriga transaktioner.
ARN: ”Det borde banken svara på”
Filippa och Nathalie drabbades av bostadsbedrägerier när de sökte boenden i Uppsala i juli 2023. En utomstående utförde själva överföringarna.
Bara en av dem fick tillbaka pengarna av banken – trots att de råkade ut för samma bedrägeri.
Hur är det möjligt att man kommit fram till så olika slutsatser i deras fall när det finns praxis?
– Det är en fråga man borde ställa till bankerna, säger Marcus Isgren.
Swedbank har avböjt intervju. Här kan du läsa bankens skriftliga svar.
Siffror från ARN
- 2022:
Antal avgjorda ärenden: 211
Antal helt eller delvis bifall: 46
- 2023
Antal avgjorda ärenden: 1 189
Antal helt eller delvis bifall: 89
Siffrorna som redovisas rör ärenden som handlar om bankbedrägerier gjorda med Bank-id, ”obehöriga transaktioner”, men även andra situationer, såsom situationer där personer lurats att göra en transaktion på olika sätt och stöld av fysiskt bankkort bland annat.
Källa: ARN
DET INNEBÄR BEHÖRIGA ELLER OBEHÖRIGA TRANSAKTIONER
En behörig transaktion kan innebära att bedragaren får en person att swisha eller själv göra överföringarna. Detta genom att man signerar en transaktion med sitt Bank-id.
En obehörig transaktion utförs utan personens samtycke, till exempel när en person får reda på en pinkkod till ett bankkort och använder det.
Källa: Konsumenternas