Brandflyget i Uppland bedrivs av Frivilliga flygkåren, och det är flygklubbarna i Uppland och deras piloter som turas om att genomföra flygningarna.
När SVT följer med på brandspaning är det Uppsala flygklubb som har jourvecka, och det är piloten, tillika klubbens ordförande Lars-Henrik Eriksson som flyger.
– Vi piloter får ingen ersättning, utan vi gör det här helt ideellt. Det är klubbarna som får ersättning. Men det är kul att förena vår hobby med samhällsnytta, det tycker vi alla som håller på, säger han.
Fast flygrutt över länet
Det är länsstyrelsen som organiserar brandflyget och lägger upp flygslingor utifrån lokala riskbedömningar. De kan i sin tur söka statliga medel från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, till brandflyget.
– Vi har en fast rutt som vi flyger. Vi brukar starta härifrån, gå ner mot Västerås, sedan upp mot Östervåla och till Dalälven, österut till Tierp, och så ner längs kusten till Norrtälje och tillbaka hem, förklarar Lars-Henrik Eriksson.
Beroende på rådande brandrisk flyger de en eller två gånger om dagen, och ibland ännu mer.
Hittar vägar till bränderna
Marcus Nordalen är insatsledare på räddningstjänsten Fyrislund i Uppsala.
– Brandflyget hjälper oss otroligt mycket att hitta bränder i ett tidigt skede. Alla bränder är små i början, säger han.
Brandflyg och bränder
Brandflyget i Uppland har hittills den här säsongen flugit 83 timmar under perioden 1 maj till 18 juni och under den tiden upptäckt tre bränder.
Under förra säsongen flög de 225 timmar, upptäckte sex bränder och larmades ut av SOS för att kontrollera ytterligare en.
I hela landet upptäckte brandflyget 119 bränder förr året, och om man räknar in bränder som de dirigerats ut till av SOS Alarm handlar det om 163 bränder. Flygningarna kostade 18,5 miljoner kronor.
Under torråret 2018 upptäckte brandflyget i hela landet sammanlagt 290 bränder, och var ute på totalt 688 bränder. Brandflygets insatser kostade då 29,87 miljoner kronor.
Källa: MSB och FFK