– Det var som att torkan inte gav någon effekt på de här plantorna. De växte precis lika bra som under förra årets säsong. Vi ser inga luckor eller stressade plantor i våra försöksfält som i fälten med vår- och höstvete intill, säger Anna Westerbergh, docent och forskare i genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
På hennes försöksodlingar växer flerårigt, eller så kallat perent, vete och korn. I dag använder jordbrukarna ettåriga sädesslag och skillnaden är stor. Ett flerårigt sädesslag får kraftigare rötter, plantan blir rejälare och klarar variationer i väder och vind bättre, och att själv ta upp vad den behöver av näring och vatten.
Fördelarna med perenna sädesslag är därför flera, dels ur miljösynpunkt men också utifrån att skörden blir stabilare.
Behöver inte vattnas
– En lantbrukare behöver inte så varje år, eller plöja. Det betyder att mer kol binds till marken vilket betyder mindre utsläpp av koldioxid. Och mindre arbete med maskiner på åkrarna. Det innebär mindre läckage av näring, och man behöver inte gödsla lika ofta. Och man behöver inte vattna, säger Anna Westerbergh.
Och eftersom plantorna är starka och livskraftiga går det, efter skörd och lite senare på hösten, att skörda bladen som foder åt djur.
Än så länge har däremot skörden varit mindre än för de traditionella ettåriga sädesslagen. Där behövs mer forskning och växtförädling, menar hon. Än så länge finns heller ingen faktisk uträkning av hur en lantbrukares kostnader påverkas.
– Många jordbrukare ser och förstår att vi behöver ett mer uthålligt jordbruk. De förstår också fördelarna med det vi gör, och det är lockande att slippa plöja och så efter varje skörd, säger Anna Westerbergh.
Perenna sädesslag
Målet är att den perenna plantan ska kunna odlas och ge god avkastning under minst fem säsonger.
Om 5–10 år tror forskargruppen att det första perenna sädesslaget som ger acceptabel skörd kan finnas i bruk i Sverige.
Att ettåriga sädesslag utvecklats inom jordbruket, tror forskarna beror på att människan när hon började bruka jorden brände bort den tidigare växtligheten, så kallat svedjejordbruk.
Forskargruppen använder traditionell växtförädling. De har provat två vägar för att ta fram plantor: En perenn vild släkting till svenska ettåriga sädesslag domesticeras för att ge bra skördeegenskaper och en ettårig sort görs flerårig genom korsningar med en perenn vild släkting.
Källa: SLU