Forskarna kunde till sist inte ens komma överens om vem som skulle bli ny prefekt. Arbetsmiljöproblemen gick inte få bukt med och därför stängs institutionen vid årsskiftet.

– Mycket har gjorts för att komma till rätta med situationen. Men det har inte gått att komma i mål, säger Lars Rönnblom som egentligen är professor vid en annan del av universitetet, men inkallad som extern prefekt under avvecklingen.

Nedläggningen av institutionen, som sysslar med forskning om hjärnan och nervcellerna, är ovanlig. Men en gång tidigare har en institution stängts vid Uppsala universitet.

Konsekvenserna av det som nu hänt blir att 180-talet anställda och doktorander i olika forskargrupper förs över till andra institutioner. Ingen kommer att förlora jobbet.

– Och för studenterna kommer det inte att innebära någon skillnad. De kommer att gå till sin undervisning som vanligt, säger Lars Rönnblom.

Kritik från doktorandrådet

Men nedläggningen är inte okontroversiell. Från delar av det så kallade doktorandrådet kommer kritik.

– Institutionen för neurovetenskap är något av ett flaggskepp. När den löses upp kan det bli svårare att nå ut och det kan bli svårare att samarbeta med andra forskagrupper som ligger vid andra institutioner, säger Harmen Koning, doktorand vid institutionen och ledamot i doktorandrådet.

– Jag tycker att nedläggningen är en överreaktion, säger han.

”Sopar inte under mattan”

Nyligen åtalades en forskare vid Uppsala universitetet som misstänkt för att ha brutit mot etiska regler i samband med ett experiment. Och nu tvingas universitetet lägga ned en hel institution på grund av samarbetsproblem.

Riskerar universitetets rykte att få sig en törn av det här?

– Jag tror inte det. När vi tar itu med problemen i stället för att sopa dem under mattan, säger Mats Larhed, vicerektor vid Uppsala universitet.

I klippet: Mer om bakgrunden till nedläggningen av institutionen.