Anledningen till att fribeloppet togs bort i början av pandemin är att staten ville uppmuntra fler studenter att gå in och jobba inom vården. Ett behov som nu inte längre finns i samma utsträckning.
Sophie Beyer Rankila, tillförordnad pressekreterare på CSN, uppmanar alla studerande som valt att få studiemedel och/eller lån från CSN att hålla koll på hur mycket man tjänar, och rapportera detta i tid. Annars menar hon att det kan bli tufft i slutändan.
– Den som tjänar mer än tillåtet kan till slut få en räkning från CSN där man har 30 dagar på sig att betala, säger hon.
Sommaren räknas in
Hon påminner även om något som ofta glöms bort: Att även intjänade pengar under sommarmånaderna juli-augusti får betydelse.
– Det är annars en vanlig miss för att man tänker att sommarmånaderna inte räknas till universitetsterminerna, säger Sophie Beyer Rankila, tillförordnad pressekreterare hos CSN.
Hon menar också att det är viktigt att ha i åtanke att inkomst inte bara är lön.
– Det kan även gälla föräldrapenning, att man säljer sin bostad eller aktier.
Martin Häggkvist, student vid Uppsala universitet, skulle hellre se att studiebidraget höjs, i stället för att CSN har ett fribelopp.
– Det kan vara stressigt för många studenter att jobba parallellt med att man pluggar på heltid, säger han.
Se studenternas reaktion på fribeloppet i videon ovan.
Så mycket får du tjäna för att slippa bli återbetalningsskyldig:
Hur mycket du som student får tjäna utan att det påverkar ditt studiemedel från CSN beror dels på studietakt och dels på hur många veckor studielånet ska betalas ut på. För en heltidsstuderande på universitet eller högskola som tagit ut fullt CSN gäller följande:
▪ Under en vanlig hösttermin får du totalt tjäna 107 602 kr. Det blir i snitt 17 933kr/månad juli-december.
▪ Under en vanlig vårtermin får du totalt tjäna 13 252 kr/månad januari-juni.
Som inkomst räknas bland annat lön, a-kassa, föräldrapenning, försäljning av bostad och aktieförsäljning.
