Man kollar in i kameran.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Torbjörn Säterbergs forskning vid SLU har lagt grund till de nya riktlinjerna om skarven, hör honom berätta mer om fågelns effekt. Foto: Oscar Söderman/SVT

Jakt, gasolkanon och drönare – så ska 73 500 par skarvar bekämpas

Uppdaterad
Publicerad

Naturvårdsverket är mitt i arbetet att ta fram nya riktlinjer till hur man ska hålla beståndet av den omstridda fågeln skarv hanterbart.

– Skarven äter 30 procent av den odlade havsöringen där Dalälven mynnar ut, säger SLU-forskaren Torbjörn Säterberg vars forskning lägger grund till riktlinjerna.

Det finns 73 500 par skarvar i Sverige, detta enligt en ny inventering gjord av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Alltså hela 23 900 fler än vad det fanns vid den senaste beräkningen från 2012.

Därför tar Naturvårdsverket nu fram en nationell förvaltningsplan om hur skarven ska hanteras. I huvudsak är dokumentet menat att vara ett verktyg i arbetet kring skyddsjakt.

Här konstateras att det bör finnas utrymme att utöka jakten av skarv i områden där de har stor påverkan. Ansvaret att ta besluten om detta faller på länsstyrelserna som anses ha god lokalkännedom.

Dokumentet har varit efterlängtat, menar Nathalie Kindbladh, vilthandläggare på Länsstyrelsen Uppsala.

– Det behövs göras mer i den här frågan, säger hon.

”Vill skydda fisket”

I Uppsala län har det under 2023 fått skjutas 500 skarvar. Flest av dem har dödats runt Karlholmfjärden, Östhammarsfjärden och Dalaälven, enligt Kindbladh.

Ännu är det inte bestämt ifall man behöver skjuta ännu fler i Uppsala län nästa år.

– Vi ska göra en utvärdering tillsammans med dem som utför skyddsjakten i senare i vår. Vi vill skydda fiskenäringen och minska skada, säger Nathalie Kindbladh.

Även störning av skarvar menas vara effektivt för att hålla dem borta. Bland metoderna som beskrivs i förvaltningsplanen finns grön laser, drönare och dessutom gasolkanoner som skrämmer med oljud. Mest effektivt anses dock vara mänsklig närvaro.

Torbjörn Säterberg, forskare vid SLU, är en av dem vars forskning har lagt grund till förvaltningsplanen.

– I snitt så kan vi se att ungefär 30 procent av de odlade öringsungarna har blivit uppätna av skarv, något mindre gäller laxen, säger Torbjörn Säterberg.

Nationella skarvförvaltningsplanen

Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har Naturvårdsverket fått i uppdrag att skriva en ny förvaltningsplan för hur skarven ska hanteras.

I huvudsak kommer den att fungera som ett verktyg i arbetet kring skyddsjakt.

Häromveckan presenterades en delredovisning av förvaltningsplanen, men ännu är den inte helt klar. Om lite drygt ett år ska slutredovisningen lämnas in till Regeringskansliet.

Källa: naturvardsverket.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.