Det finns 73 500 par skarvar i Sverige, detta enligt en ny inventering gjord av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Alltså hela 23 900 fler än vad det fanns vid den senaste beräkningen från 2012.
Därför tar Naturvårdsverket nu fram en nationell förvaltningsplan om hur skarven ska hanteras. I huvudsak är dokumentet menat att vara ett verktyg i arbetet kring skyddsjakt.
Här konstateras att det bör finnas utrymme att utöka jakten av skarv i områden där de har stor påverkan. Ansvaret att ta besluten om detta faller på länsstyrelserna som anses ha god lokalkännedom.
Dokumentet har varit efterlängtat, menar Nathalie Kindbladh, vilthandläggare på Länsstyrelsen Uppsala.
– Det behövs göras mer i den här frågan, säger hon.
”Vill skydda fisket”
I Uppsala län har det under 2023 fått skjutas 500 skarvar. Flest av dem har dödats runt Karlholmfjärden, Östhammarsfjärden och Dalaälven, enligt Kindbladh.
Ännu är det inte bestämt ifall man behöver skjuta ännu fler i Uppsala län nästa år.
– Vi ska göra en utvärdering tillsammans med dem som utför skyddsjakten i senare i vår. Vi vill skydda fiskenäringen och minska skada, säger Nathalie Kindbladh.
Även störning av skarvar menas vara effektivt för att hålla dem borta. Bland metoderna som beskrivs i förvaltningsplanen finns grön laser, drönare och dessutom gasolkanoner som skrämmer med oljud. Mest effektivt anses dock vara mänsklig närvaro.
Torbjörn Säterberg, forskare vid SLU, är en av dem vars forskning har lagt grund till förvaltningsplanen.
– I snitt så kan vi se att ungefär 30 procent av de odlade öringsungarna har blivit uppätna av skarv, något mindre gäller laxen, säger Torbjörn Säterberg.
Nationella skarvförvaltningsplanen
Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har Naturvårdsverket fått i uppdrag att skriva en ny förvaltningsplan för hur skarven ska hanteras.
I huvudsak kommer den att fungera som ett verktyg i arbetet kring skyddsjakt.
Häromveckan presenterades en delredovisning av förvaltningsplanen, men ännu är den inte helt klar. Om lite drygt ett år ska slutredovisningen lämnas in till Regeringskansliet.
Källa: naturvardsverket.se