”Maten smakar oftast eller alltid gott”, så svarar mer än hälften av de över 9 000 elever från årskurs 1-6 som svarat på Skolmat Sveriges enkäter.

Samtidigt svarar över 40 procent att den aldrig eller sällan smakar gott.
– Den svenska skolmaten är globalt sett i framkant och vi har näringsriktighet som lagkrav, men vi har arbete kvar med att förbättra maten och måltidsmiljön, säger Josefin Lindroth projektledare för Skolmat Sverige.

Elever äter sig inte mätta

Samtidigt visar enkäterna att strax över 50 procent aldrig eller sällan brukar äta sig mätta i skolmatsalen.
– Vi kan bli bättre på att nyttja skolmåltidernas fulla potential och arbeta för att eleverna ska välja maten varje dag. Bra exempel är pedagogiska luncher där personal äter tillsammans med eleverna. Det kan ha positiv inverkan på barnens matval, säger Josefin Lindroth.

”Maktkamp i skolmatsalen”

Mathistorikern Richard Tellström menar att barns inställning till skolmat påverkas av vad andra säger, att man äter i en slamrig miljö och att lunchen i skolan innehåller en rast.
– Det innebär att vill du ha längre tid för rast så vill du snabba upp ditt ätande och försvinna ut därifrån så fort som möjlig, säger han.

Richard Tellström menar också att en del barn från ungefär 10-årsåldern säger att de inte tycker om skolmaten fast att de egentligen kanske gör det.
– Det pågår en maktkamp i skolmatsalen mellan barnen och vuxenvärlden. De vuxna har mer formell makt, medans barnen kan säga att de inte äter maten och på så sätt visa motstånd, visa makt.

Så svarade barnen

Lilla Aktuellt, SVT:s nyhetsprogram för barn, frågade besökare i Duo-appen om de någon gång sagt att de inte tyckte om skolmaten fast de egentligen gjorde det. Över en tredjedel svarade att de sagt det.
– Det känns konstigt att säga att man gillar nåt om ingen annan gör det, säger Frida Margrèt Gunnarsdottir, 11.