Den 27 februari läggs den första patienten in för vård av covid-19 och det står klart att epidemin nått Uppsala. Två veckor senare slår WHO fast att det rör sig om en pandemi.

Och kort efter, den 13 mars, går Nära vård och hälsa ut med ett direktiv till alla läkare som jobbar med boenden för äldre i Region Uppsala. De ska skyndsamt ta itu med en uppgift:

Beslut om sjukhus

” Inför att vi står i en situation där sjukvården framöver kommer vara mycket belastad behöver vi se över vårdplanerna på alla boende på särskilda boenden i regioner snarast. Finns redan ett beslut om vård i hemmet vid försämring så kvarstår det. Finns inte ett sådant beslut måste en ny vårdplanering göras med boende och/eller anhörig. Detta blir en prioriterad uppgift för läkare med uppdrag på särskilt boende och ska vara färdigt senast 3 april 2020.”

Vårdplanen går bland annat ut på att patienten eller närstående i samråd med medicinskt kunnig ska diskutera förutsättningarna för och komma fram till ett eventuellt beslut om huruvida den äldre ska få hjärt/lungräddning och om man ska föras till sjukhus.

Finns det någon risk att läkare kan ha känt sig pressade att få folk att tacka nej till sjukhusvård?

– Om jag svarar på den frågan blir det spekulativt. Man måste människor vad de uppfattat, säger Robert Sarkadi Kristiansson, chefsläkare Nära vård och hälsa.

Mer eller mindre alla hörsammar utskicket enligt Regionen.

– På särskilda boenden har man alltid ett stort vårdbehov, och då ska man alltid göra en medicinsk vårdplanering. Förutsättningar för vården och pratar igenom med anhöriga, säger han vidare.

”Dött i onödan”

Hittills har ungefär 650 personer från särskilda boenden i länet testats positivt. Enligt Regionen har 76 av dem hittills vårdats på covidavdelning. Just att det finns äldre covidsjuka som inte förts till sjukhus är något som Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, är starkt kritisk till då han menar att basal sjukhusvård hade kunnat rädda många liv:

– Det är många som dött i onödan. De måste få tillgång till grundläggande medicinsk vård för att överleva, dropp, syrgas, proppförebyggande, antibiotika mot den bakteriella lunginflammationen. Ofta är det ju inte viruset man dör av utan det kommer en bakteriell lunginflammation som dödar, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik.

En av de efterlevande är Stefan Åkesson som förlorade sin far i april: 

De många döda inom äldreomsorgen i Sverige är omdiskuterat. Hittills har 128 människor som bodde på särskilt boende avlidit med covid-19 – av 260 avlidna totalt i Uppsala län.

Läkemedelscocktail riskerar att förvärra

I socialstyrelsens råd om vad som ska ges till covidpatienter i livets slutskede – föreslås en rad mediciner. Bland annat morfin, midolazam och haldol. Enligt Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, FASS, används preparaten i smärtstillande, antipsykotiskt och sederingssyfte. Men enligt FASS ska preparaten användas med försiktighet vid bland annat nedsatt andningsfunktion.

Enligt experter kan dessa mediciner riskera att förvärra läget för covidpatienter – som ofta redan lider av andningssvikt:

– Man kan inte ge andningsdämpande till patienter som har andningssvikt. Det är absurt, säger Md. Shahindul Islam, docent på Karolinska Insitutet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

På socialstyrelsen tycker man att den föreslagna medicineringen är lämplig eftersom syftet är att lindra snarare än att bota när det handlar om vård i livets slutskede. 

Göte dog i våras

Kerstin Hellman förlorade sin make Göte till corona i våras. Kerstin berättar att Göte bott på äldreboende i flera år på grund av sin demens. Beskedet om Götes covid fick hon under påsken. Tre dagar senare avled han på hemmet. I slutskedet fick han palliativ medicinering efter Kerstins medgivande.

Region Uppsala tillbakavisar kritiken och menar att inga fler patienter hade kunnat räddas om man gjort andra bedömningar om vilka som skulle till sjukhus.

– Vi ser inga tendenser till det överhuvudtaget. Jag har kollat i vårt kvalitetssäkringssystem och inga rapporter på att det ska ha hänt någon sånt. Vår inriktning från första början har varit att vi ska inte göra några fler begränsningar än vad vi gör normalt. säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsirektör Region Uppsala.