Innan olyckan levde 22-årige Lucas Kersmo levde ett aktivt liv som kretsade kring sport, träning och aktiviteter. Han hade utbildat sig till elektriker och hade precis börjat arbeta. Fyra månader efter olyckan gav Akademiska sjukhuset honom en datorstyrd knäprotes på lån i 13 månader.
– Det är stor skillnad på proteserna. Läkarna sa att det var självklart att jag skulle få en datorstyrd protes, och att jag var i behov av den, säger Lucas Kersmo.
En datorstyrd, även kallad mikroprocessorstyrd knäprotes, anpassar sig efter rörelsemönster och aktivitet. Den mekaniska protesen saknar samma stabilitet och moderna teknik, vilket kan innebära fallolyckor.
– Jag ramlar ofta hemma. När jag handlade i en matbutik föll jag in i en dryckeskyl och krossade glaset för att knäprotesen vek sig.
Han berättar även att den mekaniska protesen orsakar svår smärta i ryggkotor och i sin skadade vänsterfot – problem som han slapp under året med den datorstyrda protesen.
Enligt Akademiska sjukhuset ligger merkostnaden för datordrivna proteser i dag på omkring 500 000 kronor per protes.
Nekad av försäkringskassan
Lucas Kersmo berättar att han i dag lever ett socialt isolerat liv. Planerna på att flytta hemifrån och att fortsätta tävla i motocross har lagts på hyllan. Utan den datorstyrda protesen behöver han nu bo hemma hos föräldrarna, men trots det har han blivit utförsäkrad och saknar nu inkomst.
– Han har fått flera läkarintyg som säger att han bör sjukskrivas, men Försäkringskassan nekar honom, gång på gång, berättar pappa Mikael Johansson.
”Ångest, panik och tårar”
Lucas familj har dragit ett stort lass i kampen för att få hjälpen de anser att han förtjänar, och har lagt ner månader på möten, mejlväxlingar och telefonsamtal med regionen. Enligt pappa Mikael Johansson har bemötandet känts nonchalant.
– Det var bara ångest, panik och tårar här hemma. Vi kunde inte sova om nätterna. Vi fick ingen hjälp.
Det slutgiltiga beslutet om Lucas rätt till en datorstyrd protes sköts fram ett flertal gånger. Informationen om protesstoppet ska familjen ha fått via media, berättar de.
– Man känner sig motarbetad, och det finns ingen vilja hos dem att försöka hitta en lösning för att hjälpa Lucas, säger Mikael Johansson.
I klippet: Hör Lucas berätta om ett samtal med en läkare som fick honom att tappa hoppet.
SKILLNADER MELLAN PROTESTYPERNA
- En mekanisk knäprotes består ofta av metall- och plastdelar som efterliknar knädelens naturliga rörelser.
- En mikroprocessorstyrd knäprotes innebär att knäleden har en inbyggd dator med programvara som bearbetar data från olika sensorer för att kunna anpassa motståndet mot böjning av knäleden.
Mikroprocessorstyrda protesknän kan erbjuda förfinade funktioner som till exempel ett mer naturligt gångmönster än mekaniska knäproteser.
I en rapport av HTA-enheten Camtö i Örebro och Region Örebro, jämför man effekten av de olika protesvarianterna genom att sammanställa resultat av tidigare studier.
Enligt rapporten kan en datorstyrd knäprotes ha fördelar jämfört med en mekanisk – men man slår samtidigt fast att det saknas tillräckligt underlag för att kunna bedöma effekten av de två olika varianterna.
Källa: Region Örebro län, Svensk reumatologisk förening