Mellan 2021 och 2023 så samlades blod och urin in från nästan 600 1,5- och 4-åringar utspridda i hela Sverige.
Proverna analyserades av Livsmedelsverket och visade att de flesta svenska barn har låga halter av flera olika oönskade ämnen som kvicksilver, bly, kadmium, PFAS och bisfenoler.
Ämnena är oönskade men resultaten i sig var dock inte överraskande.
– Ämnena finns i miljön, i livsmedel och i dricksvattnet. Även om halterna är låga är det viktigt att minska mängden av de här ämnena där det är möjligt.
Det säger Sanna Lignell, toxikolog på Livsmedelsverket och betonar att de inte förväntas innebära någon risk för barnens hälsa.
Historiskt perspektiv
En andel av de undersökta barnen hade högre halter av bly, PFAS och bisfenoler än vad som är önskvärt.
– Ser man exempelvis till halterna av bly i miljön, i mat och i blod så har de halterna sjunkit dramatiskt efter att man började sänka blyhalterna i bensin på 1970-talet och förbjuda blyad bensin på 1990-talet, säger Sanna Lignell.
Fler lagar på gång – väntas ge effekt
När det kommer till PFAS och bisfenol A som tidigare funnits i bland annat plast och livsmedelsförpackningar.
– Det är inte en överraskning att det här ämnena finns i våra kroppar. De finns i miljön, i livsmedel och i dricksvattnet. Även om halterna är låga är det viktigt att minska mängden av de här ämnena där det är möjligt. Då ökar marginalerna till de nivåer som kan påverka kroppen över tid, säger Sanna Lignell.
Enligt livsmedelsverket så har flera PFAS-ämnen förbjudits under de senaste åren och gränsvärdet för PFAS i dricksvattnet sänkts. Samtidigt blir det förbjudet att använda bisfenoler i livsmedelsförpackingar i Europa.
Mer frukt – mindre rött kött
Data från samma rapport visar även att små barns matvanor förbättrats jämfört med för 20 år sedan, enligt Livsmedelsverket. Bland annat äter barnen mindre rött kött och socker och mer grönsaker och frukt än tidigare.
Däremot menar Livsmedelsverket att många barn äter betydligt mer chark, exempelvis korv, än vad som är nyttigt.
Livsmedelsverkets rapport
• Drygt 1 800 familjer spridda över hela Sverige registrerade vad barnen åt under två dagar.
• De flesta äter grönsaker eller frukt varje dag, i snitt cirka 275 gram per dag.
• Hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna äter mer än 350 gram rött kött och chark per vecka.
• Nästan alla äter fisk. Knappt en tredjedel äter fisk 2–3 gånger i veckan.
• Nästan hälften av 4-åringarna äter för mycket socker.
• 15 procent av 4-åringarnas kaloriintag kommer från godis, kakor, saft och snacks. Det är betydligt mindre än 2003, då 23 procent av kaloriintaget kom från sötsaker och snacks.
• Barnen får generellt i sig tillräckligt av de näringsämnen de behöver och risken för brist på vitaminer eller mineraler bedöms vara liten.
• En andel av barnen hade högre halter av PFAS eller bly i kroppen.
• Urinproverna visade på oönskade halter av bisfenol A i barnen.
Källa: Livsmedelsverkets rapport Riksmaten Småbarn 2021-24
