I sammanställningen som Uppsala universitet presenterat i form av en förstudie, uppges att andelen med nedsatt psykiskt välmående, oro eller ångest är högre bland högskolestuderande än jämnåriga yrkesverksamma. Samtidigt har pandemirestriktionerna gjort att allt fler upplevt isolering och ensamhet.
Uppsalas studentkårer har tidigare påtalat behovet av insatser för studenternas psykiska hälsa, och enligt universitetets egna förstudie har det periodvis varit svårt för Studenthälsan att hantera det ökade trycket.
Uppdämt behov
– Det vi hör från kårer och nationer är att väldigt många studenter väljer att vara med på de sociala aktiviteter som arrangeras. Så det tycks finnas ett uppdämt behov av att träffa varandra, säger Ulrika Svalfors, enhetschef på Studenthälsan.
Hon poängterar dock att man arbetar med frågan på flera sätt – bland annat genom att erbjuda kuratorer och kurser i stresshantering. Mellan den 10 och 14 oktober genomförs även ”Mental Health Week”, med föreläsningar, workshoppar och aktiviteter som ska uppmärksamma psykisk hälsa.
Hör mer i klippet.
Fakta: Så mår studenterna
Andelen med nedsatt psykiskt välmående, besvär av oro, ängslan eller ångest är högre bland högskolestuderande än jämnåriga yrkesverksamma, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2018).
Enligt Centrala studiestödsnämnden (2020) uppger 15 procent av studerande vid högskola och universitet att deras hälsosituation är dålig eller mycket dålig.
I Uppsala universitets studentbarometer (2018) instämmer 38 procent av respondenterna att de i hög grad eller helt upplever negativ stress på grund av sin studiesituation, medan en femtedel instämmer i att deras studiesituation får dem att må psykiskt dåligt.
Källa: Uppsala universitet