Rättsläkare vid Rättsmedicinalverket (RMV) i Uppsala riktar skarp kritik mot de metoder som används för att bedöma om en ensamkommande är över eller under 18 år. Metoderna, anser de, har så allvarliga brister att de gemensamt avstått från att göra åldersbedömningar. Flera har också valt att säga upp sig.
”Vi känner stor oro för vår myndighets och vårt yrkes heder och trovärdighet”, skriver de på Svenska Dagbladets debattsida.
Metod ses över
Bland annat anmärker de på att felmarginalen för bedömningarna i själva verket är större än vad som avgivits av RMV. De påpekar också att de, som programmet är utformat, som rättsläkare ska fungera som en garant för andra experters utlåtanden — till exempel tandläkares och röntgenläkares — men att de själva saknar kompetens på de områdena: ”sålunda tillför rättsläkarna intet mervärde”.
Elias Palm, avdelningschef och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, ger rättsläkarna delvis rätt såtillvida att nya uppgifter visar att knäleden hos flickor mognar tidigare än vad man hittills trott.
– Vetenskap är föränderlig och utifrån de uppgifter som presenterades i Läkartidningen pågår nu ett arbete där vi ser över dessa resultat, säger Elias Palm.
”Inte orättvist”
Men han anser inte att undersökningarna utförs av rättsläkare som saknar rätt kompetens.
– Det är bara ett tiotal rättsläkare som gör detta och samtliga har genomgått utbildning. Deras uppgift är inte att göra egna bedömningar, utan att kontrollera att undersökningarna och analyserna genomförts på ett standardiserat och därmed rättssäkert sätt, att samma typ av underlag ska ge samma typ av svar, säger Elias Palm.
Han tycker heller inte att systemet är konstruerat så att det hellre fäller än friar, något uppsalaläkarna hävdar. Tvärtom.
– Sannolikheten för att felbedöma en vuxen som minderårig är betydligt större än att ett barn felbedöms som vuxen. Våra metoder har inbyggda säkerhetsmarginaler som är till de asylsökandes fördel, säger Elias Palm.
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen initierat en studie där Karolinska institutet och Blekinge tekniska högskola ska analysera vad en kombination av magnetkameraundersökningar av flera olika leder säger om åldern. I studien ingår 960 individer vars ålder är känd sedan tidigare.
– Målet är att minska osäkerheten i bedömningen, säger Agneta Holmström, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Studien, som blivit fördröjd, ska vara klar den 31 maj
Fakta: Åldersbedömningarna
De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.
Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden. Dessa utförs av leverantörer som Rättsmedicinalverket upphandlat.
Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:
Att resultatet ”talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är under 18 år”.
Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.
Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Risken är därför överhängande att personen bedöms vara över 18 år.
Källa: Rättsmedicinalverket