Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, berättar om köpberoende.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon: Hör beroendeexperten Fred Nyberg om vad det är som gör oss köpberoende och hur det kan förhindras. Foto: Samina Burgaj

Köpberoende – här är varningssignalerna

Uppdaterad
Publicerad

Det har aldrig varit så enkelt att köpa allt du kan tänkas behöva – från ditt eget hem. Med bara några enkla klick kan du beställa hem något ända fram till dörren. I takt med den ökade onlinehandeln hamnar också allt fler i ett köpberoende.

Att ha ett köpberoende kan liknas vid att vara beroende av alkohol eller narkotika. Forskning visar att det är samma förändring i hjärnan som kan konstateras för en shoppingberoende som för en substansberoende, enligt Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg.

Hör mer om köpberoende i videon ovan.

Shoppingberoende

Shoppingbeorende kallas också för ”compulsive buying disorder”. Den medicinska termen är oniomania, men det klassificeras inte som en diagnos. Nedan följer ett antal vanliga tecken på shoppingberoende:

  • Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.
  • Man tänker ständigt på shopping och planerar för nästa köp (”storkonsument”).
  • Man shoppar för att slippa tänka på problem såsom ensamhet, ångest, depression med mera (”flykt”).
  • Man blir rastlös och irriterad man inte har möjlighet att shoppa (”abstinens”).
  • Man får en emotionell kick eller ett rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem.
  • Man misslyckas gång på gång med att finna normal balans i sitt shoppande (”kontrollförlust”).
  • Man köper för allt större belopp alternativt i större mängder för att uppnå spänning eller kickar (”ökad tolerans”).
  • Man drabbas ofta av ångest och skam efter köpet.
  • Man ljuger och manipulerar sin omgivning för att dölja vidden av sitt shoppande och slippa konfrontationer (”förnekelse”).

Om du misstänker att du har ett shoppingberoende bör du vända dig till psykolog för att få hjälp.

Källa: Lägereld (en nätbaserad psykologtjänst)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.