När mörkret faller ökar kroppens sömnhormon. Det minskar när vi får dagsljus – och vi känner oss piggare.
Studenthälsans ljusrum har speciella lysrör som ska efterlikna dagsljus, men utan UV-strålning. Rummet har åtta drop-in-platser för studenter, kostnadsfritt, och är öppet under vinterhalvåret.
Här är ljusstyrkan på 2 500−4 000 lux. Det är tio gånger mer än vanligt kontorsljus, tre-fyra gånger så mycket som en mulen vinterdag men hälften mot en ljus sommardag.
”Läsljuset är fantastiskt”, skriver Studenthälsan på sin hemsida och påtalar att ljusrummet inte ska ses som en terapiform.
Socialstyrelsen: Inte ljusterapi mot depression
Försök med ljusterapi skulle kunna fungera mot trötthet, enligt Folkhälsomyndigheten, precis som att vi mår bra av dagsljus. Det går däremot inte att säga att ljusterapi har någon effekt på depression eller årstidsrelaterad depression, visar flera statliga utredningar.
Enligt Socialstyrelsen bör vården inte erbjuda ljusterapi vid lindrig till medelsvår depression eller årstidsrelaterad depression då det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och andra effektiva behandlingsmetoder finns.
Så påverkas hjärnan av mörker
Under ljusa dagar bromsas hjärnans produktion av sömnhormonet melatonin och när det blir mörkt ökar utsöndringen – en signal till kroppen att det är dags att sova. Under ljusa dagar utsöndras även ”lyckohormonet” serotonin och ”stresshormonet” kortisol som ska göra oss mer aktiva.
Källa: Läkartidningen, Umeå universitet
Tips för att lättare hantera vintermörkret
1. Träna regelbundet.
2. Få ordentlig vila en dag i veckan.
3. Fundera över kostvanor och drick måttligt med alkohol.
4. Ta en lunchpromenad i dagsljuset.
5. Skapa ett attraktivt sovrum för att komma ner i varv.
6. Förbered dig på vintermörkret och hitta på saker att se fram emot.
7. Sök hjälp vid stora sömnbesvär och vid lindriga finns självhjälpsböcker.
Källa: Lisa Ekselius, seniorprofessor i psykiatri vid Uppsala universitet
