Som ett akvarium utan vatten, med en korridor och en matsal precis utanför. När Västra Stenhagenskolan byggdes för tio år sedan fanns det likheter med skyltfönster i en galleria. Skolans skyddsombud fick tänka om.

– Då krävde jag att det sattes upp gardiner  och nu har vi frostat allt glas i skolan, säger Maria Jadinge Trygg, skyddsombud vid västra Stenhagenskolan.

Glas i Tiundaskolan

Förra terminen frostades det in glas för 50 000 kronor på Västra Stenhagenskolan, men trots att glaset varit ett problem här fortsätter det att byggas in i skolmiljön. Tiundaskolan är det senaste exemplet i Uppsala. Här finns inte lika mycket glas som i Västra Stenhagenskolan, men Maria Jadinge Trygg höjer ett varningens finger.

– Det haltar däremellan -  vad som faktiskt är en bra lärmiljö, vad arkitektbyråerna vill rita och vad man beställer. Det haltar däremellan.

Hur skulle du vilja att nya skolor planeras?

– Framför allt att det finns goda kunskaper; att man kan utnyttja skyddsombud som referensgrupper. Och när nämnden beställer, att man tar in de synpunkterna. Och vad forskningen säger. Vi i skolan är ständigt uppdaterade.

Vad är viktigast?

– Att barnen får  en trygg miljö, som de trivs i och som de lär sig i.

Så vilket inflytande har de lokala politikerna över hur skolor byggs i dag? Helena Hedman Skoglund (L) är ordförande i utbildningsnämden:

– Vi håller på nu och tar fram ett funktionsprogram där man sätter upp krav när man planerar nya skolor. Så vi är med i i startprocessen, säger Helena Hedman Skoglund.

Ska ta hänsyn till personalen

Barn med funktionsnedsättningar är en grupp som hon själv prioriterar. Det är också den gruppen som, enligt neuroforskare, far mest illa av en skolmiljö som inte är anpassad till hjärnans funktioner, behovet av att kunna skärma av och jobba ostört.

– Eleven ska komma före estetiken. Vi kan så klart också ställa krav på att det tas hänsyn till personalens synpunkter, och aktuell forskning.

Kommer du se till att det blir så?

– Ja!