En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en mindre studie tittat på hur människors tarmflora påverkas vid sömnlöshet, och redan efter ett kortare sömnuppehåll tror sig forskarna se ett samband.

– Det kan finnas en mekanism som gör att sömnbrist kan leda till metaboliska sjukdomar som fetma och diabetes, men det är inte helt fastställt än, säger Christian Benedict, neuroforskare vid Uppsala Universitet.

Pilotstudie

Den mindre studie som gjorts av forskare vid Uppsala universitet visar att det kan finnas ett samband mellan sömproblem och en förändring i tarmfloran.

I pilotstudien fick nio friska män vid två tillfällen sova i ett sömnlaboratorium och sedan lämna ett avföringsprov där bakteriefloran i tarmen mättes. Trots att urvalsgruppen var liten och att männen som deltog bara hade reducerad sömn vid ett tillfälle kunde forskargruppen se att det fanns en förändring i tarmfloran.

– Vi måste vara väldigt försiktiga med att ta ut något i förskott, men vi tror att det kan finnas ett samband. Det vi tror oss se är att sömnbrist, även i korta perioder kan påverka tarmfloran. Men om det är något som bidrar till en ökad risk för fetma eller typ-2 diabetes, det måste utredas i en större studie.

En sömn-app

Nu står forskargruppen i startgroparna för att genomföra en större studie. Eftersom det kan vara svårt att observera så många människor under en längre period kommer gruppen att prova ett nytt grepp. Med hjälp av en sömnapplikation till en smart telefon kommer deltagare i studien att kunna dokumentera sina sömnvanor. Forskarna kommer sedan att begära in avföringsprov för att studera om det finns tydligare kopplingar mellan sömnproblem och förändringar i tarmfloran.

– Det är väldigt viktigt att göra den här studien eftersom vi har kommit fram till information i pilotstudien. Vi behöver studera en större population i en studie som löper över en längre period än två dagar. Med det sagt är det ändå väldigt fascinerande att vi redan efter två dagar kan se tecken på att det finns en koppling mellan sömn och tarmflora, avslutar Christian Benedict, neuroforskare vid Uppsala Universitet.