Kvinna lutar sig mot tegelvägg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Ekvationen går inte ihop”. Det säger socialchef Johanna som berättar att man i Uppsala och i övriga Sverige sett att allt fler sökt stöd hon Sveriges stadsmissioner – samtidigt som färre har mottagit ekonomiskt stöd. Foto: David Rydell/SVT

Stadsmissionen: Högre tröskel för ekonomiskt stöd – fler i nöd

Uppdaterad
Publicerad

Fler människor i ekonomisk utsatthet söker sig till Stadsmissionen för att få mat på bordet, enligt en ny rapport. Samtidigt har färre i nöd mottagit försörjningsstöd.

– Det man fick beviljat för kanske tio år sen får man inte i dag, säger socialchef Johanna Rudmark Hagström.

Johanna Rudmark Hagström, socialchef på Uppsala stadsmission, berättar att trenden håller i sig – fler uppsalabor söker sig till deras verksamhet för att få stöd i svåra ekonomiska tider.

Det handlar bland annat om unga föräldrar som inte har råd med mat på bordet till sina barn. I ”Fattigdomsrapporten” som släpps i dag lyfter Stadsmissionen hur de människor som har rätt till samhällets stöd av olika skäl inte får det.

Färre mottar försörjningsstöd

Johanna Rudmark Hagström frågar sig hur det ökade behovet av nödinsatser rimmar med att allt färre mottar försörjningsstöd. Mellan år 2020 och 2023 har andelen biståndstagare i Sverige sjunkit med över 30 procent, enligt Socialstyrelsens siffror.

Totalt tog 2,5 procent av svenskarna emot ekonomiskt bistånd 2023 – vilket är den lägsta siffran sedan 90-talet.

Samtidigt har den ekonomiska standarden i Sverige sjunkit, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) senaste siffror. Andelen människor med låg ekonomisk standard har däremot sjunkit från historiskt höga siffror, 14,7 procent, till 13,6 procent år 2022.

– Vi ser att den offentliga statistiken säger att försörjningsstödet går ner, men vi som möter de utsatta ser en annan verklighet. Det är något i den här ekvationen som inte går ihop.

”Fler faller mellan stolarna”

Sannolikheten att beviljas ekonomiskt bistånd varierar mellan kommuner och kan bero på vilken handläggare som gör bedömningen, enligt rapporten.

– Vi möter det varje dag att människor blir runtbollade och att myndigheter gör olika bedömningar, säger Johanna Rudmark Hagström och fortsätter:

– Det är väldigt tidskrävande och svårt att kunna leva upp till alla krav. Fler faller mellan stolarna och får inte det ekonomiska bistånd de har rätt till.

I klippet: Hör mer om hur tröskeln för ekonomiskt bistånd höjts i svåra ekonomiska tider.

SCB: Det här är låg ekonomisk standard

  • Låg ekonomisk standard: Det handlar om andelen personer som lever i hushåll med en ekonomisk standard som är mindre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.
  • Låg inkomststandard: Det handlar om hur hushållets inkomster räcker för att betala mat, boende, lokala resor och barnomsorg bland annat. Har man låg inkomststandard klarar man inte av att betala dessa kostnader.

Källa: SCB (Statistiska centralbyrån)

Så många får ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd

Andelen mottagare av bistånd i befolkningen har sjunkit med över 30 procent mellan år 2020 och 2023, på nationell nivå.

2,5 procent av den svenska befolkningen har mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under året 2023.

Det är den lägsta siffran som noterats sedan Socialstyrelsen började föra statisk gällande bidraget 1990.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.