Mannen som är i 40-årsåldern, och hemmahörande i Norduppland, misstänks för att ha hotat och tvingat 27 barn i Skottland, USA och Kanada att utföra grova sexuella handlingar på sig själva framför en webbkamera. Polisutredningen mot honom har pågått i över ett år och har letts av poliser som utreder sexuella övergrepp mot barn vid polisens Nationella operativa avdelning NOA.
Sexuell utpressning
Den svenska polisen har samarbetat med polisen i barnens hemländer, som har kunnat identifera 18 av de 27 barnen.
– Vi har haft ett mycket bra samarbete med polismyndigheter i de berörda länderna. Det är fantastiskt att merparten av målsägarna är identifierade och funna. Det är också mycket tillfredsställande att det går att utreda brott som skett över sådana avstånd som här är fallet, kommenterar förundersökningsledaren vid Internationella åklagarkammaren Annika Wennerström i ett pressmeddelande.
Brottet rubriceras som grov våldtäkt mot barn och polisen kallar själva förfarandet för ”sexstorsion” det vill säga sexuell utpressning eftersom barnen sägs ha hotats med olika typer av repressalier om de inte utfört de handlingar som mannen begärt.
– Det här är något av det värsta som jag har sett, säger Jörgen Lindeberg vid NOA som lett utredningen mot mannen och har lång erfarenhet av utredningar om sexualbrott mot barn till SVT.
Flera länder
De senaste åren har flera fall där enskilda gärningsmän begått sexuella övergrepp via nätet mot hundratals barn runt om i Sverige avgjorts i svenska domstolar. Det nu aktuella fallet skiljer sig från de tidigare eftersom den åtalade mannen misstänks för övergrepp mot barn i flera olika länder, dock inte i Sverige. Det är även första gången som en åklagare rubricerar handlingarna mannen misstänks för som grov våldtäkt mot barn.
– Vi ser fram emot att få en domstolsprövning av frågan om de sexuella handlingar som barnen utför på sig själva kan bedömas som våldtäkt. Vi anser att det finns stöd i praxis för det och att de omständigheter som finns i det här fallet kan ge en sådan utgång, kommenterar Annika Wennerström.
Ingen våldtäktsdom för nätövergrepp
Det finns inget tydligt lagstöd för att klassa sexuella övergrepp via internet, där förövare och brottsoffer inte har direkt fysisk kontakt med varandra, för våldtäkt. Tidigare fall där barn utnyttjas sexuellt via nätet har istället oftast rubricerats som de mindre grova brotten sexuellt ofredande eller utnyttjande av barn för sexuell posering, som har ett lägre straffvärde.
– Vi menar att det kan vara våldtäkt även om gärningspersonen inte är fysiskt i rummet där de sexuella handlingarna sker, kommenterar förundersökningsledare Annika Wennerström vid Internationella åklagarkammaren Stockholm i ett pressmeddelande.
Men 2015 öppnade en vägledande dom från Högsta domstolen för att även övergrepp, där förövaren på distans förmått barnet till sexuella handlingar, ska kunna bedömas på samma sätt som övergrepp som begås direkt fysiskt av förövaren själv. Men ännu har ingen dömts för våldtäkt för sådana övergrepp även om det har prövats rättsligt i ett fall som avgjordes av Svea hovrätt i våras.
Huvudförhandlingen startar torsdag den 28/9 och beräknas avslutas den 10/11. 20 förhandlingsdagar är inbokade.
Lagändring föreslås
Sexualbrottskommittén, som har föreslagit att det ska införas en så kallad samtyckeslag när det gäller våldtäkt, vill också att lagen ska förtydligas när det gäller sexuella övergrepp via nätet.
I sin utredning som lämnades till regeringen förra hösten, har man därför föreslagit ett tillägg i sexualbrottslagen, så att sexuella övergrepp som sker på distans ska bedömas lika allvarligt som övergrepp som begås av förövaren där hen och brottsoffret har fysisk kontakt med varandra.
Det innebär att man inte ska göra skillnad på nätövergrepp och direkt fysiska övergrepp. Lagförslaget bereds för närvarande av regeringen som väntas komma med sin proposition vid årsskiftet. En eventuell lagändring kan därför bli aktuell tidigast nästa år.
Mannen har i förhör gjort vissa medgivande med nekar till brottsrubriceringarna i stort.