Resultaten från det landsomfattande forskarprojektet ”Forskarfredag Nyhetsvärderaren” slår hål på myten att ungdomar mest läser och delar oseriösa artiklar och nöjesskvaller. 12.000 elever i högstadiet och gymnasiet har, samtidigt som de tränats i källkritik, bidragit med ett unikt grundmaterial om nyheter på webben.
De har undersökt den senaste artikel de läst via något av de sociala medier de använder och analyserat källan. Resultaten visar att ungdomar läser mest nyheter från etablerade medier som bedöms som trovärdiga källor. Vanligast är att läsa artiklar från Aftonbladet, Expressen, SVT, DN. Bara 8-9 procent av de 5700 studerade artiklarna kommer från källor som bedömts som inte trovärdiga.
– Det kan ju ses som en hög siffra eftersom det tydliggör att det delas en hel del nyheter som inte är trovärdiga, men kanske inte så många som debatten gör gällande, säger Thomas Nygren, docent vid Uppsala universitet, och ansvarig forskare för Nyhetsvärderaren.
Ungdomar läser mycket om politik
De nyheter som främst bedöms vara inte trovärdiga rör medicin och hälsa, samt livsstil och nöje.
– Eleverna uppfattar att den nyhetsrapporteringen är bristande i sin bevisföring bland annat och inte riktigt håller måttet.
Ungdomarna konsumerar mycket nyheter om politik, ekonomi och samhällsfrågor. De utgör 29 procent av alla artiklar.
– Den siffran ser ju löftesrik ut för medierna är ju så viktiga i vårt demokratiska samhälle.
Facebook dominerar
Trots hård konkurrens från nya sociala medier som Instagram, Snapchat, Tumblr med flera är det lite förvånande föräldrafavoriten Facebook som är ungdomarnas främsta nyhetskälla (58%).
– Det har ju varit så att man nästan pratat om Facebook som ”gammelmedia”, men vår undersökning visar att det är det absolut vanligaste sociala mediet där man hittar sina nyheter.
Elever har hårdtränat källkritik
I klassrummen har eleverna fått en chans att gå till botten med frågor om källkritik. Det visade sig vara svårare än forskarna trott. Eleverna hann granska färre artiklar än förväntat. Men Thomas Nygren tror att eleverna ändå lärt sig mycket.
-Vår förhoppning är att man har fått ett ordentligt träningsläger i källkritik. Vi hoppas verkligen att man tänker till nästa gång kring de här frågorna; Vem är avsändaren, vilken typ av bevis finns i informationen, och hur står sig artikeln i förhållande till en oberoende källa?
Är ungdomarna mer källkritiska än äldre?
– Den undersökningen har inte gjorts så det vet vi inte. Vad vi vet från forskningen är att alla människor har svårt att skilja på det här. Vi måste lära oss kloka sätt att navigera i den här röran.