– Vi har hittat mycket nytt material, säger Henning Blom, forskare.

En expedition från Sverige försöker komma närmare svaret på varför den första tetrapoden – fyrfotingen – klev upp på land för 370 miljoner år sen, för att 120 miljoner år senare återvända till ett liv i havet.

– Målet med expeditionen är att få alla pusselbitar på plats, hur de rörde sig och hur de levde, för att få reda på varför de lämnade vattnet för att leva på land och sen gick tillbaka. Vi har ju ganska mycket bevis, men vi har inte hela pusslet och det här är stora evolutionära händelser, säger Henning Blom, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Rörelsemönster

De första tetrapodernas kroppsbyggnad är relativt välkänd sedan tidigare. Det man vill undersöka nu är hur den rörde sig och vilka miljöer den levde i. Expeditionen på Grönland har hittat fossiler som visar fotavtryck i sand och tror sig därmed redan ha hittat flertalet bevis för tetrapodens rörelsemönster.

Till skillnad från dagens landlevande djur, som har fem tår som grunduppsättning, har man hittat fossiler som tyder på att den tidiga tetrapoden hade sex eller sju. Dessutom verkar den, ben till trots, inte ha gått runt så mycket på land.

Var amfibier

– Alla spår vi har hittat hittills har gjorts under vattnet. Det tyder på att de första fyrbenta djuren var mer i vatten än på land, fast de hade fyra ben. De var amfibier och kunde andas under vattnet, så de kröp antagligen omkring på botten, säger Henning Blom.

Just nu undersöker man fynd från tidsperioden devon och letar bara fossiler från när tetrapoden förflyttade sig från vatten till land. Längre fram i augusti kommer man förflytta expeditionen för att undersöka när den började leva i vattnet igen.

Östra Grönland är unikt för att det är den enda platsen på jorden där man kan studera båda tidsperioderna inom samma område.