”Det visar sig att jag måste träna mer”.
Så skriver en specialistläkare i ett mejl till kollegor inom kvinnosjukvården på Akademiska sjukhuset. Kort därefter uppdagas en av Sveriges största vårdskandaler någonsin.
I oktober i fjol meddelade Akademiska att 33 kvinnor hade fått sina livmödrar bortopererade – helt i onödan.
Orsaken till feloperationerna var enligt Tommie Olofsson och Gudlaug Sverrisdottir, verksamhetschefer på patologen och kvinnokliniken, att en hel grupp patologer, specialistläkare som analyserar prover, hade börjat bedöma olika.
Detta sa de i olika intervjuer med bland annat SVT, UNT och DN.
Interna larm om personalförändringar
När SVT går igenom hundratals mejl mellan berörda chefer och läkare framkommer andra orsaker till felbedömningarna. I mejlen kopplar de den kraftiga ökningen av antalet EIN-diagnoser(ett förstadium till cancer i livmodern) till personalförändringar.
Detta trots att patologens verksamhetschef Tommie Olofsson tidigare nekat till att feldiagnoserna skulle haft något med personalförändringar att göra.
– Det är en grupp patologer. Huvuddelen har varit den samma under den här perioden. Det har inte varit någon stor personalförändring, men ändå har den här glidningen kunnat äga rum, sa Tommie Olofsson till SVT i oktober 2024.
Chefen har slutat
Tommie Olofsson, som var verksamhetschef på patologin där vävnadsprover analyseras, har slutat på sjukhuset. Gudlaug Sverrisdottir, chef på kvinnosjukvården, har enbart gett skriftliga svar. I stället svarar chefsläkaren Johan Lugnegård på SVT:s frågor.
– Det är svårt för mig att kommentera vad som har sagts och inte sagts tidigare. Men det är precis som du säger. Vi har haft en personalomsättning bland patologer med den här profilen. Det är en exklusiv grupp och det är svårrekryterat.
Nybliven specialist jobbade ensam
Hösten 2022 får en läkare sin specialistbevis som patolog, och under 2023 börjar hon bedöma vävnadsprover helt själv. Det är också under 2023 som den stora ökningen av EIN-diagnoser sker.
Enligt både Akademiska sjukhuset och patologföreningen är det tillåtet att arbeta ensam med att bedöma vävnadsprover – men man betonar samtidigt att en nybliven specialist kan behöva vägledning i svåra fall.
Javascript är avstängt
Det här är diagnosen EIN
EIN, endometrial intraepitelial neoplasi, är ett förstadium till livmoderkroppscancer. Det är inte samma sak som livmoderhalscancer. EIN konstateras av en läkare som specialiserat sig i patologi genom att titta på ett vävnadsprov som tagits från slemhinnan i livmodern.
Det är en så kallad subjektiv diagnos, det vill säga gränsdragningen mellan att ha EIN eller inte ha EIN är inte precis. Varje enskild bedömning görs av en patolog.
I första hand ska livmodern opereras bort om EIN konstateras och det ska göras inom fyra veckor. Det på grund av att i 30 procent av fallen finns det redan cancer i livmodern om EIN konstateras i vävnadsprovet.
Livmoderkroppscancer, som EIN kan leda till, är den vanligaste gynekologiska cancern i Sverige. Årligen insjuknar cirka 1 400 kvinnor. Snittåldern för diagnos är 71 år.
Källor: Regionala cancercentrum i samverkan, Nationella vårdprogrammet för livmodercancer
SÅ GJORDE VI GRANSKNINGEN
Vi begärde ut alla mejl mellan chefer och andra nyckelpersoner bland personalen på de två avdelningar på Akademiska sjukhuset som varit inblandade i livmoderskandalen som uppdagades hösten 2024.
För att sålla bort mejl som inte var relevanta uppgav vi nyckelord som hade med diagnosen EIN och livmodercancer att göra.
Enligt mejlen var antalet EIN-diagnoser vid Akademiska sjukhuset 61 stycken år 2021. År 2022 var antalet EIN-diagnoser 65 stycken och år 2023 hade antalet EIN-diagnoser mer än dubblerats, till 154 stycken.
Mejlen sträcker sig mellan januari 2024 till oktober 2024.