Skogsstyrelsen har ännu inte inventerat skogsskadorna efter Alfrida.
– Vi har haft ett möte och gjort upp en plan. Det blåser fortfarande på vissa håll, och vi kan inte ge oss ut, eftersom det innebär risker för vår personal. Det är också korta dagar nu, det blir mörkt så snart så att man inte ser. Men vi kommer att ha ett nytt möte i morgon (torsdag), och besluta om en inventering, säger Mats Carlén, skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Inventering i veckan
Myndigheten skickar dels ut eget folk i skogarna, dels kollar man också av med skogsbranschen.
På Mellanskog, dit skogsägarna i Uppland, Roslagen och Stockholm hör, befaras skadorna vara värst.
– Det verkar vara de östra delarna av Upplands och Stockholms län samt Gotland som har drabbats värst, men vi vet inte riktigt ännu, säger Matts Söderström, skogschef på Mellanskog.
Senare i veckan tror han att de får bättre koll på skadorna
Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, konstaterar att även om det har blåst hårt så har det inte varit några orkanvindar i skogsområdena.
– De skogsdistrikt jag talat med berättar om skador på nyss gallrad skog och i kanterna, säger Fredrik Klang.
Ensamma träd faller
Där träden plötsligt blir ”utan sällskap” är de känsligare för vindarna, förklarar han. Men i södra Sverige försvann nog det mesta av sådan skog redan då Gudrun och Per härjade 2005 och 2007.
Alfrida är dock antagligen inte i paritet med de stormarna, när det gäller skadad skog, tror de.
– Den har blåst över ett förhållandevis litet område i Uppland och längs kusten. Gudrun blåste från väster över Götaland, och tog runt 75 miljoner kubikmeter skog, säger Mats Carlén.
Men det hindrar inte att läget kan vara lika illa för de enskilda skogsägare som drabbas nu, konstaterar Matts Söderström.
Enligt SMHI har Alfrida dock blåst med nordliga vindar, vilket är ovanligt i Sverige. De flesta stormar kommer från väst. Det kan göra att trädens motståndskraft är sämre mot nordanvinden.
– Träden är så att säga vana vid vinden från ett annat håll, rotsystemet är mer utbyggt åt det hållet. Det kan göra att träden faller lättare i andra vindar, säger Mats Carlén.
Granar mest utsatta
Som vanligt är det granar som har fallit i störst utsträckning, tallar och lövskog har klarat sig bättre.
– Granarna har störst vindfång och ytligast rotsystem, säger Mats Carlén.
Att det är just granar som faller är ett problem nu, förklarar Matts Söderström.
– Vi har historiskt höga nivåer av granbarkborrar i Götland och Svealand nu. De trivs i nedfallna träd och nu får de mer material att leva och föröka sig i, säger han.