Erik Pelling (S), ordförande i kommunstyrelsen i Uppsala kommun, förklarar att folkomröstningen är till för att ta reda på vad Uppsalabor vill. Kommunen är inte tvungen att agera utifrån resultatet.
Han anser att folkomröstningar kan vara förvirrande och därmed svårt för de som röstar att sätta sig in i frågan.
Fråga om bostadsbyggande
Och frågan som det ska folkomröstas om är formulerad så här:
” Ska Uppsala kommun satsa mer på ett ökat bostadsbyggande och samhällsutveckling i de tätorter utanför Uppsala stad som ligger utmed tågspåren Ostkustbanan och Dalabanan och mindre i Uppsala stad? ”
– Jag ser inte så många fördelar med folkomröstning. Jag tycker att man hade kunnat välja mycket bättre sätt att involvera Uppsalaborna. Men låt oss nu göra det seriöst och så får vi utvärdera, säger Erik Pelling.
Klippet: Reaktioner på folkomröstningen – så tänker de rösta.
Kommunala folkomröstningar
I en folkomröstning tar väljarna direkt ställning i en politisk sakfråga. Det finns två typer av folkomröstningar, rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar som gäller en grundlagsfråga.
Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande. Kommunfullmäktige kan själv besluta att fråga de boende i kommunen vad de tycker i en viktig fråga genom folkomröstning.
Källa: Sveriges Riksdag
tidigare folkomröstningar i Uppsala
- 1985 – Vägsträckning (utbyggnad av Gredelbyleden)
- 1998 – Länsbyte av Heby
- 1999 – Utbrytning av Knivsta