Eleverna i klass fyra i Töcksfors skola är på väg till simundervisningen en solig majmorgon. Enligt läroplanen är skolorna skyldiga att anordna undervisning i simning och badvett, men när närmsta svenska simhall ligger en timme bort bär det i stället av till Norge.
– Vi brukar åka hit, men det blir inte så ofta, säger eleven Silas Bratt, som tränar på att doppa huvudet.
Idrottsläraren Katarina Lorentzon instruerar från bassängkanten.
– Vi gör verkligen så bra vi kan, men det är klart att det ställer till det när vi måste åka så långt, säger hon.
Tränar i en campingpool
Även grannkommunen Eda saknar simhall och förlitar sig vintertid på en bassäng i en norsk skola. Så här års simtränar barnen i stället utomhus. SVT träffar tredjeklassarna i Gunnarsbyskolan i poolen på en campingplats.
– Vi var här för ett tag sen. Nu ska vi vara här två gånger till, säger Teo Johansson, som kämpar med arm- och bentagen i bassängen.
”Risk att vi inte uppfyller läroplanen”
Samtidigt som många kommuner saknar egen simhall, är behovet av simundervisning extra stort efter pandemin. I Eda kommun tvingas man prioritera de elever som ska ha betyg i idrott och hälsa i årskurs sex.
– Det finns en risk att vi inte kan uppfylla läroplanen, men där är vi tyvärr inte ensamma i Sverige, säger skolchefen i Eda, Ingrid Elmgren.
Behöver mer träning
I bassängerna kämpar de värmländska barnen på med simträningen. Teo Johansson från Gunnarsbyskolan är nöjd med dagen, men på frågan om undervisningen räcker för att lära sig simma konstaterar han:
– Nej, vi skulle behöva vara här ett par gånger till.
Fakta: Simhallar i svenska kommuner
Sverige har 290 kommuner. Över 50 av dem saknar simhall eller undervisningsbassäng inomhus trots att det står i läroplanen att alla barn ska lära sig simma 200 meter innan de går ut årskurs 6.
Många av de befintliga anläggningarna är dessutom byggda på 1960- och 1970-talet och i stort behov av upprustning för att kunna fortsätta användas.
Det planeras också nybyggen av simhallar och badanläggningar för minst fyra miljarder kronor i Sverige under de närmaste åren.
Det visar en enkät som gjorts av SVT till landets samtliga kommuner. Av de 290 kommunerna svarade 160. Övriga kommuners svar har inhämtats från respektive kommuns hemsida.
Här är kommunerna som saknar simhall:
Askersund, Bengtsfors, Bollebygd, Båstad, Dals-Ed, Degerfors, Eda, Ekerö, Filipstad, Färgelanda, Gagnef, Gullspång, Götene, Hammrö, Habo, Hjo, Härryda, Högsby, Kil, Kinda, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lilla Edet, Ljusnarsberg, Malung-Sälen, Malå, Munkedal, Mörbylånga, Norberg, Nykvarn, Orust,, Skinnskatteberg, Skurup, Smedjebacken, Storfors, Sunne, Svalöv, Svedala, Söderköping, Tanum, Tjörn, Torsås, Vaxholm, Vännäs, Ydre, Årjäng, Åstorp, Åtvidaberg, Älvkarleby, Öckerö, Ödeshög.
Fakta: Simkunnighet minskar bland svenska elever
Sju procent av eleverna i årskurs 6 läsåret 2021/2022 kunde inte simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter. Det innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet.
Skolverkets undersökning visar också att elevsammansättningen på skolorna har betydelse för andelen simkunniga elever. På skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar klarar 89 procent av eleverna betygskriteriet i simning, jämfört med 95 procent på skolor med bättre förutsättningar.
Mer än hälften av lärarna i uppföljningen tycker att det är en utmaning att få till simundervisningen. En fjärdedel av lärarna uppger att det finns stora utmaningar med tillgång till tider i simhallen, att erbjuda extra simundervisning för elever som behöver samt transport till och från simhallen. En femtedel uppger att det finns stora utmaningar med elever som inte kommer till simundervisningen.
Om simning i grundskolans läroplan
Simning ingår i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Från och med mellanstadiet ingår även badvett, säkerhet och hantering av nödsituationer vid vatten i undervisningen. För betyget E i grundskolan ska eleven kunna simma 200 meter i en följd varav 50 meter på rygg.
Källa: Skolverket