I klippet ovan beskriver han vilka de ”onödiga” larmen kan vara.
Operatörerna på SOS Alarm är inte sjukvårdsutbildade men de utgår från ett medicinskt frågeformulär när de bedömer om patienten behöver ambulans eller inte. Tony Gullqvist tycker att det blir felprioriteringar för ofta, vilket han lyfter i ett inlägg på sociala medier som fått stor spridning.
– SOS klarar inte av att vara det filter gentemot akutverksamheten som man kanske borde vara, säger han.
SVT har sökt SOS Alarm för en kommentar men de hänvisar till Region Värmland. Under kontorstid är det, delvis, regionens egna sjuksköterskor som bedömer larmsamtalen och de har mandat att frångå det medicinska formuläret.
Patientsäkerhet
Christer Lagerberg är tillförordnad chef för ambulansverksamheten i Värmland. Han tycker att saken måste ses ur ett patientsäkerhetsperspektiv; en viss andel ”onödiga” larm, så kallad övertriagering, är nödvändig.
– Det är alltid svårt att göra bedömningar över telefon, det ska man vara ödmjuk inför, säger han.
Dessutom är regionens mål att tillsätta fler sjuksköterskor som jobbar i anslutning till SOS, dygnet runt.
– För att kunna göra bättre prioriteringar.
Inte fler ambulanser
Men, vad är det då, enligt ambulanssjuksköterskan själv, som behövs?
– Det stora behovet ligger inte att skaffa fler ambulanser utan att se efter hur vi styr de akutresurser vi har, säger Tony Gullqvist.
Sedan radar han upp tre områden som borde förändras: dirigeringen från SOS Alarm, allmänhetens kännedom om när det är läge att ringa 112, och högre tillgänglighet i primärvården.
– En hel del patienter har försökt nå vårdcentralen i fyra, fem dagar och inte lyckats. Då ringer de 112 istället. Primärvården, som är och ska vara närmast patienten, behöver oanade resurser för att möta befolkningens krav på tillgänglighet.