De sex gymnasieeleverna är med i hela processen, från design till att bränna keramiken i ugn. Sedan väntar en utställning på Arvika Konsthantverk med vernissage den 12 juli. Och det är bara en av de sex sommarjobbarna som har prövat på att dreja förut.

– Det är svårare att dreja än jag trodde. Det är centreringen som är det svåraste, säger Rebecca Johansson från Jössefors.

Hon sökte Drömsommarjobbet som keramiker förra året också, men det är först nu hon fick möjlighet att arbeta med keramik under fyra veckors tid på sommarlovet.

– Det roligaste är att göra formen, man måste verkligen veta vad det är man ska göra, säger hon.

Hög medelålder

Det är Region Värmland, Arvika kommun och Karlstad kommun som står bakom Drömsommarjobbet i år. De andra två inriktningarna, förutom kermik, är dans och film. Men när det gäller keramikinriktningen finns en särskild tanke.

– I Värmland finns det många keramiker men medelåldern är rätt så hög. Därför vill vi möjliggöra för unga att utvecklas inom det här området, säger Kajsa Stinnerbom, hemslöjdskonsulent på Region Värmland.

Går att leva på

Lise Wichmann är en av keramikerna som undervisar på kursen, och hon tror att anledningen till att det finns så få verksamma unga keramiker i Värmland är att de helt enkelt inte har fått möjligheten att prova på keramik.

– Sedan finns det också ett rykte att det här inte är något som man kan leva på.

Kan man det då?

– Ja, det finns det flera som gör, och vissa kan även leva riktigt gott på det. Men många har också ett deltidsarbete vid sidan om, säger hon.

Rebecca Johansson tycker att det har varit roligt att sommarjobba som keramiker, men när det kommer till att välja det som yrke är hon inte övertygad.

– Jag vill gärna ha det som hobby, men jag vill inte jobba med det, säger hon.