Så här utses Natura 2000-områden:
- EU-kommissionen eller nationella kunskapsunderlag, konstaterar att de Natura 2000-områden vi har inte räcker till eftersom det går bakåt för skyddsvärda arter och naturtyper försämras.
- Har man konstaterat det så kan regeringen ge ett uppdrag till länsstyrelsen som då ska hitta de områden som är mest lämpliga i respektive län. Regeringen kan välja att rikta uppdragen om att utreda Natura 2000-områden till specifika län.
- Därefter samråder länsstyrelsen med alla som kan ha intresse i platsen och därefter föreslår de blivande Natura 2000-områden till Naturvårdsverket.
- Naturvårdsverket utreder om det finns vetenskaplig grund bakom förslagen och om det verkligen är de bästa områdena ur ett nationellt perspektiv.
- Naturvårdsverket föreslår sedan de nya områdena till regeringen som är beslutande kring alla Natura 2000-områden. Samtidigt får regeringen tillgång till allt underlag så att de kan göra korrekta bedömningar av behov. Natura 2000-är ett EU-direktiv som gäller för Sverige som stat. Missas de viktigaste områdena så kan Sverige dras inför EU-domstolen.
- Efter att ett Natura 2000-område har blivit beslutat av regeringen är det upp till länsstyrelsen att göra bedömningar för vilken skötsel som behöver utföras. Detta ska redovisas i en bevarandeplan.
- Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen är de instanser som kan avslå ansökningar om arbete som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område negativt.
I klippet hör ni Mikael Lindberg från Naturvårdsverket förklara varför Sverige har Natura 2000-områden.