2018 utgjorde något av ett rekordår när det gäller angrepp av granbarkborre. Den torra och ovanligt varma sommaren gjorde att barkborren kunde svärma två gånger mot normalt en. Enligt Skogsstyrelsen kan barkborren ha förstört uppemot fyra miljoner kubikmeter skog.
– Ser man nationellt så gjorde barkborren större skada än skogsbränderna, främst i Götaland men också i Svealand. Tittar man på Värmland så jag tror jag barkborren gjorde större skada än bränderna även här, säger Hans Källsmyr som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Värmland.
Hur ser de ekonomiska effekterna av det ut?
– En timmergran är ju värd flera hundra kronor per kubikmeter om den är frisk. Men är den barkborreskadad duger den bara till brännved och då rasar kubikmeterpriset med fler hundra kronor så det får ju stora ekonomiska konsekvenser.
Bara ett par tusen
När vi träffar Hans Källsmyr är han på väg att tömma tre barkborrefällor som är placerade på ett hygge vid Borrsjön i Gräsmark.
– Det var inte så mycket i den här, konstaterar Hans Källsmyr när han tömt en av fällorna och fyllt en deciliterstor burk till hälften med barkborrar.
Hur många är det på ett ungefär?
– Det är nog ett par tusen. I fjol hade jag runt 10 000 i en och samma fälla.
Viktigt projekt för skogsnäringen
Fällorna är en del i ett forsknings- och övervakningsprojekt som Skogsstyrelsen drivit tillsammans med Statens lantbruksuniversitet sedan 1995. Projektet ger både forskare och skogsnäringen viktig information som kan användas för att begränsa barkborreskadorna.
– Projektet är viktigt för att hålla koll på barkborrestammen och ha ett samarbete med skogsbruket och skogsägarna så vi kan varna i tid när vi ser att stammarna av barkborre ökar, säger Hans Källsmyr.
För tidigt att säga något
Men även om årets vår inte varit någon höjdare om man är barkborre så är det för tidigt att tro att 2019 kommer att bli förskonat från stora barkborreangrepp. För även om barkborrarna kommer i gång så sent att de inte hinner svärma två gånger i år så är populationen sannolikt osedvanligt stor efter fjolårets varma sommar.
– Helt säkert kommer det någon värmeperiod under juni och då sätter det fart. Då finns det risk för större angrepp men riskerna har minskat på grund av den här kallare våren. Det blir förmodligen ingen andra svärmning så som vi hade under 2018, säger Hans Källsmyr.