– Det är ju en minutstyrd verksamhet vi har och det kan gå ganska fort i hur beläggningen ser ut. Att det blir fler häktade eller att några släpps fria efter en häktningsförhandling, men vi har i stort sett alltid helt fullt eller mer än så, säger Cecilia Wärn, chef för häktet i Karlstad.

Stabsläget innebär att kriminalvården har en nationell stab som arbetar med att effektivisera platsutnyttjandet och skapa akuta platser på kort sikt. Det innebär också att häkten kan få ta emot personer med häktningsbeslut från andra delar av landet än det egna upptagningsområdet.

Färre besök

Eftersom besöksrummen ofta används som extra celler när det är överbeläggningar, betyder det att det inte finns plats för intagna att ta emot besök.

– Istället får vi försöka ordna möten på med Skypesamtal och liknande, men det är förstås inte detsamma som ett riktigt besök, säger Cecilia Wärn.

Kvar i häktet

Det är framförallt bristen på anstaltsplatser som gör att det är så fullt på häktena, så det är inte ovanligt att intagna blir kvar i häktet i väntan på en plats. Det är till och med så att en del får ta hela sitt straff i häktet istället för på en anstalt. Det kan också hända att häktade får stanna i polisens arrestceller för att det är fullt på häktet.

– Jag tror att vi kommer att vara i den här situationen ett bra tag framöver. Det byggs nya fängelser på fler platser, men det är förstås ett arbete på längre sikt, säger Cecilia Wärn.