Till vänster gråärtor i en hand, till höger odlaren Lasse Tjus.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Därför odlar Lasse Tjus just gårärtan: ”Det är coolt nu för tiden – lite hipstrigt”. Foto: Ulrica Olsson/SVT

Därför gör gråärtan comeback i Värmland: ”Lite hipstrigt”

Uppdaterad
Publicerad

Gråärtan var förr en mycket vanlig basvara i de svenska hushållen. Trots att den är både nyttig och billig har den nästan helt försvunnit på de svenska åkrarna – utkonkurrerad av bland annat den gula ärtan. Men nu är den på väg tillbaka.

För 100-150 år sedan odlades många fler olika sorters växter i Sverige än idag. Med effektivisering och stordrift valdes bland annat gråärtan bort till fördel för andra växter.

Men nu har intresset för alternativa baljväxter har tagit fart igen. Inte minst som vegetabilisk proteinkälla, eftersom gråärtan har hög proteinhalt och dessutom är rik på mineraler och B-vitamin.

För den som vill laga mat med gråärter finns mestadels gamla recept att inspireras av. Bland annat gjorde man förr mos av gråärtor blandat med potatis och serverades med stekt fläsk. Pannkakor, rårakor, gröt och välling var andra användningsområden. Nu används gråärtan framförallt som ett alternativ till kikärtor, i färsk baljväxtfärs och fryst falafel av svenska ärtor.

Misslyckad odling av linser och quinoa

Lasse Tjus har de senaste åren odlat gråärtor på några hektar vid Frykeruds prästgård utanför Kil. Han har också prövat att odla röda och gröna linser samt quinoa.

– Quinoan gick inte alls i år. Först var det för torrt, sedan var det för blött. Men gråärtan har gått som väntat, säger han.

Han odlar även bovete och så kallade kulturspannmål, alltså äldre sorter som kommit tillbaka, som Ölandsvete och Dalavete.

– Det ger onekligen spänning i odlandet att testa de här lite udda sorterna, säger Lasse Tjus som tycker det är kul att prova sig fram och exprimentera med det som är lite annorlunda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.